Author Archive

Nationaldagsfirande

Nationaldagsfirande

I år fyller vår förening Ladies Circle Sverige 70år. Första klubben chartrades 1947 i Kristianstad och idag är vi en av Sveriges största föreningar för kvinnor med närmare 150 klubbar från Ystad i söder till Haparanda i norr. Stiftelsen Sveriges Nationaldag delar årligen ut svenska flaggor och fanor till föreningar och företag. De är de…

Ladies Circle Sverige 70 år

Ladies Circle Sverige 70 år

2017 firar en av Sveriges största organisationer för unga kvinnor 70 år. Hjälp oss att sprida nyheten för att öka vår synlighet och låta fler kvinnor få utvecklas och möta vänner för livet! Ladies Circle är en internationell organisation bestående av unga kvinnor i åldern 18 till 45 år. I Sverige bildades organisationen 1947 och…

Nummerklubbsutbyte med LC2 Wasenaar i Amsterdam

Nummerklubbsutbyte med LC2 Wasenaar i Amsterdam

Vi fick en idé om ett systerligt utbyte över haven, hos LC klubb med siffran 2 Att fara bort och släppa på de vardagliga kraven, och se ett främmande land likaså Ett samtal till Amsterdam och sen bar det av, mot tulpaner och trätofflor En resa för en stelfrusen skandinav, till vårsol och sirapsvåfflor. Vi…

Nummerklubbsutbyte med LC13 Bologna

Nummerklubbsutbyte med LC13 Bologna

Torsdagen den 20:e april var det äntligen dags för vår resa till Italien för att träffa vår systerklubb LC13 Bologna. Trots att jag under flera månaders tid haft kontakt med en av tjejerna i Bologna-klubben för att planera vår resa så undrade jag hur det skulle bli när vi väl kom fram och skulle ses….

LC70 Skövde på hemlig resa

LC70 Skövde på hemlig resa

En gång om året åker LC70 Skövde på Hemlig Resa, inget vet i förväg vart vi ska, vad vi ska göra eller vad som kommer ske. I år gjorde vi resan sista helgen i mars och vi var”100 %” – dvs. alla i klubben var me´! Resan startade med att Jenny Ann & Kirsi ställde…

Mini-Intercity

Mini-Intercity

Nätverkande på bästa sätt och en härlig gemenskap blev det denna torsdag när vi i LC140 bjöd in till företagsbesök på Briscapo i Vantinge. Tillsammans med LC35 Ängelholm och LC2 Helsingborg samt flera gäster till vardera klubb var vi ett härligt stort gäng på 30 tjejer som nyfiket klev in på Briscapo i Vantinge denna…

Att fylla 70, 40 eller 15 år

Att fylla 70, 40 eller 15 år

I år fyller LC Sverige 70 år och min klubb blir 15 om några veckor. Det innebär att jag också firar 15 år, som eLCa, samtidigt som jag passerar 40-strecket! Jag har inte vältrat mig i någon 40-årskris, men dessa jubileer och jämna födelsedagar har fått mig att reflektera över det här med livet och…

Glad Påsk!
Reserapport MTM Southern

Reserapport MTM Southern

MTM Southern Region i Rom gick i filmtema och helt i linje med detta började vi på torsdagen med en pre-tour till Cinecittá. Cinecittá är en filmstad byggd av Mussolini, som tidigt hade sett möjligheten att använda filmer till politisk propaganda. Vi gick en runda bland scenografierna av olika produktioner såsom Gangs of New York,…

En kväll i mars som gjorde skillnad på många sätt – bland annat över 14 000 kr till Love and Hope!

En kväll i mars som gjorde skillnad på många sätt – bland annat över 14 000 kr till Love and Hope!

Ärligt talat så var det faktiskt med blandade känslor som jag kom till lokalen där vi skulle ha charityeventet till förmån för Love and Hope. Jag hade för ca två veckor sedan hört en presentation av Love and Hope på 4:ans DM och det är rent ut sagt helt sjukt hemskt och gör så ont att se, höra och påminnas om vad som pågår i världen. Men, som Martin Luther King Jr sa: ”Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga, utan de goda människornas tystnad”.

Så det var även med en bra känsla jag kom dit denna kväll då jag visste att vi i LC 13 Jönköping skulle göra en liten del i att stötta Love and Hopes arbete mot barnsexhandel. Att vi dessutom skulle genomföra detta tillsammans med LC 100 Jönköping var extra roligt då vi även fick lite tid att mingla med de härliga tjejerna.

När jag kom upp i lokalen så stod det stora lotteribordet med riktigt fina priser som olika företag skänkt till kvällens lotteri. Det fanns bland annat weekendpaket, spaupplevelser, inredning och presentkort på restaurang och afternoon tea. Tävlingsmänniska som jag är synade jag bordet noga och gjorde en prioriteringslista över vad jag ville ha senare när jag skulle vinna, och gick sedan och köpte en mängd lotter från de olika lottringarna!

Gästerna började droppa in och fyllde lokalen med ett sånt härligt ”mingelsurr”. Vi var till slut ca 60 personer, varav 1 man och resten tjejer/kvinnor. Vi hade fixat goda wraps, dryck och en gudomlig kakbuffé som alla försåg sig av. Det är tur att mina systrar är bättre på att baka än jag….

Evelina Alfvén från Love and Hope presenterade deras arbete och hur de jobbar i Asien mot barnsexhandel, både i förebyggande syfte och att hjälpa barn som är eller varit utsatta. Hon inledde med att berätta om en våldtäckt av en 11-mån bebis där mannen i grannhuset hade tagit bebisen när mamman legat och sovit med barnet bredvid sig. De hade senare hittat bebisen medvetslös i ett buskage en bit bort. Mannen som hade våldtagit denna lilla bebis i flera timmar hade ”slängt” bebisen där då han trodde hon var död. Tror det var fler än jag som fick en klump magen av avsky och en tår i ögat. Förstår inte hur man kan göra något sådant! Evelina berättade vidare om Love and Hopes arbete och avslutade föreläsningen med att visa en bild på en kvinna de hjälpt från sexslaveri som idag gift sig och lever ett lyckligt liv. Så det kan med andra ord bli bättre och vi måste alla hjälpas åt att möjliggöra detta!

Efter föreläsningen var det sedan dags för lotteridragningen. Vi hade sålt mer än 300 lotter! Det var många glada vinnare som studsade fram mot bordet och jag såg saker plockas från min priolista, en för en…. När det bara var ”småvinsterna” kvar var det däremot till slut även min tur att vinna men det spelade ingen roll att de stora vinsterna vad tagna. Jag vann ändå….på tre lotter nästan efter varandra!

Förutom en kväll med trevligt mingel med goda människor som ville göra skillnad så resulterade kvällen i en bit över 14 000 kronor till Love and Hope.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Madelene Dorji Sennehed, LC 13 Jönköping

Simma med Munther: Krålkurs i Vålbergs simhall

Simma med Munther: Krålkurs i Vålbergs simhall

Den här kvällen startade hemma hos LC119s ordförande Josephine Claveroth på Strand i Karlstad. Här bjöds vi på kycklinggryta med ris och sallad. Efter möte och 3 minuter samlade vi oss i våra bilar och åkte i caravan till Vålberg, ca 20 minuter utanför Karlstad, och deras lilla simhall. Vålbergs simhall var en gammal och…

En gripande livshistoria

En gripande livshistoria

Det är med en viss gnutta vemod jag cyklar till dagens LC möte. Det ska bli så roligt att träffa alla, men jag vet ju vad som komma skall….Vet inte hennes historia, men jag vet min och min känsla av att förlora någon och hur ont det gör…Tänk då att förlora det finaste du har, ditt barn. Som vanligt är det så fint ordnat, det luktar god mat, vinet står framme och ljusen är tända, sorlet av alla människor och härliga leenden möter mig när jag kommer in i det fint dukade vardagsrummet. Och där står hon, men det det är ju kvinnan som bodde på min gamla gata. Henne jag träffade var varannan dag när jag var ute med hunden. Så många möten och ändå vet jag absolut inget om hennes liv……

Maria Navarros historia: ” Det är lördagkväll, kl är 19.30. Det knackar lugnt med väldigt bestämt på dörren, knack, knack, knack, knack….Vem kommer såhär dags undrar jag och min man? Jag går och öppnar. Utanför står två uniformerade män, de är poliser. De tar mig under armen och leder mig in, in i mitt eget kök. Så som om de kunde mitt hem bättre än jag. De sätter mig på en stol.
Den ene polisen säger lugnt tydligt och nästan självklart: ”Din son har tagit en överdos”
”Va, vadå vad menar du. Han tar inga droger, eller va….Vad kan jag göra, vilket sjukhus ligger han på” undrar jag. ”Men, han är ju död”, säger polisen barskt. ”Det är så det går när man drogar!”
Under mig öppnades en avgrund, jag ramlar ner. Skriker, gråter och har svårt att hitta marken under mig. Mitt barn, Johan 19 år. Vaddå drogar??? Han som är så ordentlig, fin och han som skulle göra militären. Han som ville så mycket, han som hade så många kompisar, varför skulle han vilja droga…
När obduktionen efter tre månader var klar kunde man konstatera att Johan använt droger på helgerna i ca 6 månader. Ja, inte alla helger, inte de helgerna som han var hemma hos oss och hälsade på, inte ett spår kunde vi se. Han och hans ”vänner” använde sig av något som man kallar för ”snowball”, det är amfetamin som man lindar in i hushållspapper och sedan sväljer. Johans misstag var att han använde ett ”för bra” hushållspapper med bra uppsugningsförmåga. Han fick inte den effekten han ville ha så han tog flera ”snowballs” på rad. Hans ”vänner” runtomkring märkte att det var något som gick snett när Johan började få kraftiga svettningar och hans kroppstemperatur ökade drastiskt. Men de valde att inte ringa efter ambulans då de själva inte ville bli påkomna av vare sig ambulanspersonal eller polis med vad de höll på med. De såg alltså Johan dö i plågor av sin alldeles för höga kroppstemperatur. De fick tusen kronor var i böter…. Johan var vår son och våra andra barns storebror.

Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv. Jag läste allt jag kom över angående droger. Gick med i ”Föräldranätet mot droger” för att hjälpa andra så att de inte skulle behöva gå samma öde tillmötes som Johan eller oss i familjen. Jag gick på utbildningar och höll i utbildningar. Det var det enda sättet att komma vidare, att forska och gräva. Det tog mig 5 år innan jag kunde gå vidare i mitt liv och börja göra annat. Men det kommer mer…

Vi kämpade på och rätt som det är får min man ett erbjudande om att börja jobba i Singapore, ja, tänker vi! Vilken chans att börja om. Den tar vi. Mannen åker ner tre månader i förväg och jag stannar här med barnen och fixar allt som ska fixas innan en flytt utomlands för några år. Huset hyrs ut, bankkonto läggs om, vår yngsta sons skolgång planeras om o.s.v. Dagen innan avresa ringer mannen och berättar att han bokat en resa till Bangkok över julen för oss alla. Så fort vi landar ska vi ta oss vidare till Thailand. Han flyger med ett annat plan och möter upp oss på plats. Planet var fullt, men han skulle komma dagen efter… Det gjorde han, och så också hans telefon med en massa meddelande och ”I miss you, can´t wait to see you….Fina meddelande, men de var inte från mig. Det var från en 20 årig fd ”Miss Singapore”. Vacker som få….
Jag ordnade snabbt en resa hem igen, men fick inte med min yngre son…Han ville bo där ett tag, allt var ju ordnat. Jag åkte hem med en stor sorg. Det kändes som att jag förlorat ännu ett barn….Mitt hem var uthyrt, mina möbler var på väg till Singapore. Jag fick gå till banken och böna och be och lova att skaffa mig ett jobb. Jag fick hjälp och kunde starta om. Tack, men… När min son som 12-åring lyckats få en tatuering kände jag mig tvungen att göra allt för att få hem honom. Det var inte helt frivilligt han åkte med. Han hade ju ett nytt liv där, utan tillsyn. Pappa hade ju fullt upp med ”Miss Singapore”…. Jag blev bedragen den gången. Och det skulle komma fler gånger efter det. Men jag tog tillbaka honom. Jag till och med gifte om mig med honom efter andra gången. Han var mitt livs kärlek…. Men efter tredje gången valde jag att aldrig mer ta tillbaka honom.

På bilden är Maria Navarro med påsar fulla med kläder som hon kan ta med sig på sin resa till Kuba i veckan. Vi sponsrar med en extra väska, det ser ut att behövas.

Efter allt som hänt bestämde jag och en vännina oss för att åka till Kuba på semester. Första kvällen där hittade jag min nya stora kärlek. Dansen! Känslan av att dansa Kubansk salsa är för mig obeskrivlig. Ja, det är bättre än sex! Jag kom i kontakt med en danslärare som nu är min danspartner. Och jag återvänder så ofta jag kan. Men inte bara för att dansa…I slumområdena bor det massor av fattiga människor. Jag har alltid med mig en resväska extra med kläder att skänka och Marabou mjölkchoklad till barnen. Det är hårdvaluta! Jag hade kunnat prata hela natten….Men, mitt liv är nu så bra det kan bli. Jag har mina två fina vuxna barn, mina hundar, mina vänner och min dans. Och att kunna hjälpa andra samtidigt som jag för göra mitt ger mig en frid och en fin känsla.”

Skrivet och återberättat av:
Maria Frejd, LC94 Höllviken

Ett minne för livet- reseberättelse från en lycklig eLCa

Ett minne för livet- reseberättelse från en lycklig eLCa

Fantastiskt, otroligt och ett minne för livet. Det beskriver helgen när jag tillsammans med min klubbsyster Malin besökte distrikt 8 för deras distriktsmöte i Gällivare. Eftersom de olika klubbarna där uppe i norr har sådana enorma avstånd mellan varandra har man alltid distriktsmötena över en helg. Det var vi båda väldigt tacksamma för eftersom det…

”En eLCa du inte har träffat, är en vän du ännu inte mött”

”En eLCa du inte har träffat, är en vän du ännu inte mött”

Hade jag sagt till mig själv för fem år sedan att jag en vinterkväll 2017 skulle ägna en ledig onsdagskväll åt att gå runt utrustad med varselväst och skyddande stålhättor utanpå skorna i en fabrik hade jag nog skrattat lite roat och tänk “Yeah right”.
Nu tackar jag istället högre makter att jag får vara med i en förening som låter mig vara med om så mycket.

Efter det underhållande studiebesöket fick jag dessutom sitta ner med nio fantastiska kvinnor och äta god mat och diskutera roliga, intressanta och utmanande saker som väntar i vår.

Och vet ni, det är precis så det är att vara med i Ladies Circle, man får vara med om en massa saker men inte ens visste att man vill vara med om.

Och samtidigt som man samlar en massa roliga erfarenheter och ny kunskap lär man känna nya människor och får ett värdefullt kontaktnä.

Det finns ett LC-ordspråk som rymmer mycket av vad LC är och står för:

”En eLCa du inte har träffat, är en vän du ännu inte mött!”

Genom LC har jag lärt känna flera fantastiska tjejer i min hemstad, tjejer jag annars kanske aldrig ens skulle ha bytt några ord med men som nu är en självklarhet i mitt liv och berikar det dagligen. De utmanar mig, inspirerar och möjliggör upplevelser för både mig och min familj. Och jag vet att de finns där om jag behöver hjälp och stöttning eller helt enkelt bara någon att skratta med en stund.

Genom Ladies Circle har jag också lärt känna fler fantastiska tjejer runt om i Sverige och det finns alltid ett nästa möte att se fram emot för att få chans att träffa dem igen och samtidigt lära känna ännu fler i vårt härliga nätverk. Om det är ett distriktsmöte, riksmöte, ordförandeträff eller vad det nu må vara som står näst i LC-kalendern spelar mindre roll. Veckorna innan det är dags pågår förberedelserna parallellt med vardagen och ger livet ytterligare en guldkant. För vem blir inte glad av att fundera över hur man bäst ska matcha temat på nästa distriktsmöte eller riksmöte? Ska man föreslå en enkel utklädnad för klubbmedlemmarna eller är det här det mötet man ska gå all in?

I maj är det dags för årets riksmöte. Vi i Bollnäsklubben har planerat sedan förra riksmötet. Redan innan det hade vi storslagna planer från början, men körde på enkelhet innan det var dags. I år tar vi revansch, frågan är bara om någon kommer se vad vi ska föreställa…

Sofia Rohlin, ordförande Ladies Circle 92 Bollnäs

Besök av Suicide Zero

Besök av Suicide Zero

Höstens korta dagar och eviga mörker kan verka tunga nog men en kväll i november sågs ändå LC119 tillsammans med 25 gäster i Zakrisdal i Karlstad för ett möte om den svåra frågan självmord och suicid prevention. Marie Niljung, ambassadör för organisationen Suicide Zero var inbjuden talare och föreläste för klubben under två givande timmar…

Go Top