Archive For The “Klubbnytt” Category

Sveriges första LC-klubb?

Sveriges första LC-klubb?

Nu tog jag kanske i lite väl mycket, för det är 111 LC-klubbar som chartrats i Sverige innan just denna klubb. Men LC112 Hultsfred är den första klubb som bildades i Sverige, ja kanske i hela världen, utan att ha en lokal RT-klubb.

Jag hade den äran att tillbringa en kväll med dessa fantastiska kvinnor som ännu träffas med jämna mellanrum hemma hos varandra och äter god mat samtidigt som de pratar om både gamla minnen och vad som är aktuellt nu.

För oss kan tyckas att det är självklart att man kan bilda en LC-klubb där underlag och intresse finns. Men så har det inte alltid varit. Från början kunde du bara bli en eLCa om du hade en man som var med i Round Table och de lokala LC-klubbar som växte fram hade då givetvis även en RT-klubb på orten. 1977 var det dock ett gäng självständiga ladies som hade ganska långt att pendla till ”sin” LC klubb som var LC41 Vimmerby. Några åkte ända från Mörlunda vilket blir nästan fem mil enkel väg. Det var en av faktorerna till att dessa ladies började fundera på hur man kunde göra och frågan väcktes. Varför ska man inte kunna ha en LC-klubb som står på egna ben? Varför måste RT gå i förgrunden? Här fanns det chans till förändring och förbättring, den chansen tog de.

– Jag blev medlem i LC 1967 och reagerade redan då på att det var den damklubb som var knuten till en herrklubb, berättar Margareta, som tio år senare var med och chartrade LC112 Hultsfred. Vi fick ansöka om dispens hos huvudstyrelserna i både Ladies Circle Sverige och Ladies Circle Internationellt för att få bildas, berättar hon vidare. Vi var fem från gamla klubben som bodde i Hultsfred/Målilla-området. Vi gick ihop och sedan bjöd vi in ytterligare lika många att bli medlemmar. Det var såklart lite speciellt att bilda en LC-klubb för att vi själva ville, inte för att vi följde männens fotspår.

Men grunden var densamma då som idag. Företagsbesök, upplevelser, prat mellan himmel och jord, möten, 3-minuter och givetvis har det blivit många goda middagar genom åren.
– Vi hade en tradition att dela med oss av våra recept. Det bjuds ju oftast så goda middagar och på den tiden fick man sitta med karbonpapper, ni vet de där blå papperen man lägger mellan varje skrivpapper, för att texten ska ”kopieras” när man skriver. Det händer fortfarande att jag plockar fram ett LC-recept ibland säger Christina Berg med ett leende. Även hon har varit med i LC112 från början.

Mycket roligt har dessa kvinnor haft genom åren och de minns med värme tillbaka på allehanda upptåg de varit ute på. Det är fantastiskt att få sitta med dem denna kväll och känna att det faktiskt inte ändrats så mycket ändå. Systerskapet, värmen, omsorgen om varandra, gemenskapen och stämningen finns där. Precis på samma sätt som den finns i LC112 idag.

För mig, som detta verksamhetsår (och mitt sista år som aktiv eLCa innan åldern tar ut sin rätt) har transfererat till denna fina klubb är det med stor tacksamhet jag skriver den här texten. Tacksamhet att få tillhöra ett nätverk med kvinnor där det är så många som värdesätter grunden vi står för, systerskapet och där vi lyfter varandra. Tacksamhet också att få möjlighet att sitta med dessa starka kvinnor som en gång i tiden gick i förgrunden och visade att Ladies Circle gott kan stå på egna ben, utan att vara beroende av en lokal RT- klubb. Även om det självklart är fantastiskt att vi där har ytterligare en organisation med underbara män som vi kan stötta och stöttas av.

TACK alla underbara eLCor för att ni gör LC till vad det är! Fortsätt att måna om er själva och varandra. Glöm inte våra sex hjärtan och vad de står för. De är lika aktuella nu som de var för sjuttio år sedan då LC bildades i Sverige. De kan i allra högsta grad vara levande om vi gör dem levande.

Men för att återgå till där vi startade. För drygt fyrtio år sedan chartrades Sveriges, ja kanske till och med världens, första LC- klubb om man ser till att det är den första klubben som ”bara” är LC. Och det ska man kanske inte säga ”bara” om.

Annika Stagård
LC112 Hultsfred (och snart Tangent)

LC13:s välgörenhetskväll – Min superkraft kallas ADHD

LC13:s välgörenhetskväll – Min superkraft kallas ADHD

Den 22 mars var det åter dags för LC13 Jönköping att genomföra vår årliga välgörenhetskväll. Vi serverade wraps, bubbelvatten, kaffe och hembakt fika i en fin lokal vi fått låna av Landstinget. VI hade alla även samlat in flertalet fina vinster som vi lottade ut senare under kvällen. Vi hade räknat med ca 60 gäster men mer och mer efteranmälda hörde av sig innan mötet så att vi fick till slut styra upp lokalen för att ta emot runt 75 personer i publiken. En positiv överraskning!

Temat för föreläsning var ”Min superkraft kallas ADHD” och föreläsningen hölls utav vår egen ordförandes syster, Mirre Sennehed. Innan Mirre började berättade vår ordförande Madelene om Ladies Circle. Madelene betonade bland annat det fantastiskt arbete som organisationen gör med välgörenhetsarbete. Välgörenhetskväll var ju i förmån för LC:s nationella välgörenhetsprojekt Hjärnfonden.

Min superkraft kallas ADHD
Sedan var det dags för huvudnumret – Mirres föreläsning. Hon bjöd generöst in oss alla till att lyssna till hennes livs resa med ADHD och under 1,5 timme berättade Mirre öppet om både positiva och negativa sidor av att leva med ADHD.

Varför släppa det roliga för att göra det tråkiga?
Mirre kände sig annorlunda redan som liten och hade bland annat svårt att hänga med i instruktioner som gavs. Hennes mamma märkte tidigt att något var annorlunda med Mirre men när hon kontaktade förskola och skola fick hon ingen respons eftersom kunskapen om ADHD då var väldigt låg. Denna oförståelse resulterade i att skolgången till viss del blev traumatisk.

Inga kvinnliga förebilder
Under stor del av sitt liv har Mirre saknat kvinnliga förebilder som kunde visa att man kan kämpa sig igenom och nå sina drömmar trots, eller rättare sagt tack vare, sin ADHD. Livet i skolan var mycket svårt och att hon mådde väldigt dåligt psykiskt. Trots detta fortsätter Mirre med något som hon älskar nämligen skrivandet och hon publicerar som 14-åring sin första bok! Hon fick då känslan av att det faktiskt fanns hopp.

Hur leva med svår ADHD?
Efter genomgått en psykologisk utredning fick Mirre diagnosen svår ADHD. Diagnosen ledde till att hon fick mer stöd i skolan och mer förståelse. Hon kände sig dock fortfarande annorlunda och fick kämpa sig igenom resterande skolgång. Det eviga kämpandet tillsammans med stress inför framtiden ledde till psykisk ohälsa. Mirre beskrev det som att personer med ADHD lever med ångest varje dag på grund av att de misslyckas med vardagliga rutiner. Därför är det oerhört viktigt att lära sig hantera den ångesten samt att personer i omgivningen är stöttande. Under föreläsningen återkommer Mirre många gånger till den viktiga trygghet hon kände i sin familj och hur den på många sätt var livsviktig för henne.

Ny värld
Lite senare i livet lyckades hon (efter 1,5 år!) få vård inom psykiatrin. Hon gick då bland annat på gruppterapi med andra ADHD-personer vilket öppnade en ny värld på ett positivt sätt. Hon började åter skriva och började försöka uppnå sina drömmar med hjälp av sin ADHD-hjärna. Hon ser nu på sin ADHD som en superkraft och, liksom för Spindelmannen, så är det både en förbannelse och en gåva. Det viktigaste är hur man förhåller sig till sig egen hjärna och att man har en positiv inställning till sig själv.

Avslutningsvis visade Mirre med ett fint citat som vi alla kan ta till oss.

”Skäms aldrig för den du är!
Du är unik och du duger.
Alla människor har rätt att få må bra
och få förutsättningar och stöd för ett bra liv,
oavsett vilken hjärna du har.”

Sammanfattningsvis så blev det en mycket lyckad kväll med glatt umgänge, god mat och hembakt fika samt en otroligt givande föreläsning. Under kvällen sålde vi lotter för över 6 000 kr och totalt fick vi in ca 13 000 kr till förmån för Hjärnfonden!

Emma Weimer
LC13 Jönköping

Att ta makten över sin egen ekonomi

Att ta makten över sin egen ekonomi

Varför upplever många kvinnor att aktier inte är något för dem, när det kanske egentligen är så att de är bättre aktiesparare än män? Den punkten satte Karin Sjöblom från Aktiespararnas förening fingret på när hon föreläste i Varberg.

En torsdagskväll öppnade LC132 upp dörrarna till eventet som var slutsålt. På scenen stod en erfaren kvinna från Växjö som tidigt började spara och köpa aktier samtidigt som hon jobbade som lärare. Idag är Karin Sjöblom 83 år och kan, som hon uttrycker det, unna sig vad hon vill.
– Jag tycker det är synd att många kvinnor låter någon annan ta makten över deras sparande. Nu vill jag inspirera andra att ha kontroll och vetskap om sin egen ekonomi och därmed framtid, säger hon.

Under kvällen tog Karin Sjöblom upp ekonomiska termer, berättade hur man börjar skapa en aktieportfölj, vad den bör innehålla och även hur ränta på ränta-effekten fungerar. När alla hade fått en betydligt större ekonomisk kunskap så var det dags för en paus. I denna blev det mer inspiration. Då höjdes musiken och in kom mannekänger som var medlemmar från LC132 och visade det kommande modet.

Karin Sjöblom kallar sig en riktig aktienörd och som pensionerad lärare tycker hon det är roligt att föreläsa och undervisa.
– Varje år bjuder jag mina barn och barnbarn på en resa. Det hade inte varit möjligt utan mina långsiktiga investeringar. Till jul får också barnbarnen alltid aktier i julklapp och nu har intresset väckts även hos dem, säger hon.

Alla har vi olika drömmar och vissa av dessa kanske kan uppfyllas om fler går i Karins fotspår? De som hade köpt biljett fick i alla fall nya verktyg med sig hem för att veta hur man faktiskt börjar vägen dit.

Men det var inte bara nyvunnen kunskap, modeinspiration och en trevlig goodiebag som kvällen innehöll utan Hjärnfonden fick också 10 000 kronor tack vare biljettintäkterna.

Styrelsen, LC132 Varberg

Babyboxen tar form i Västervik

Babyboxen tar form i Västervik

Under hösten har LC43 tagit sig an ett par tillställningar med syfte att samla in pengar till vårt nya lokala charityprojekt – babyboxen!

Med inspiration dels från andra LC-klubbar som gjort liknande insatser och dels från det sjörika landet i öster har vi valt att samverka med Västerviks BB för att hjälpa nya små individer och deras mammor den allra första tiden i barnens liv.

Den finska moderskapsförpackningen är en kvarleva från krigstiden och innehåller mycket som behövs för att sköta ett barn, till exempel kläder för både värme och kyla, skötdyna, blöjor, handduk och nagelsax. Till mamman finns bland annat bindor och amningsinlägg, medan själva lådan kan användas som bebisens första säng (självklart medföljer en madrass).

Vad har vi då gjort? Med betydligt lägre ambitionsnivå än den finska modellen, anordnade vi under en ganska intensiv vecka i höstas ett par events med målet att samla in både pengar och framför allt kläder till våra egna babyboxar: vi höll dels i en barnbazar och dels i en tjejkväll i vår lokal.

Lördagen 14 oktober anordnade vi alltså en barnbazar där ett antal privatpersoner fick hyra in sig på ett bord och sälja barnkläder och andra barnprylar. Vi i LC43 hade ett eget till salu-bord med sådant klubbens medlemmar hade skänkt och vi tog emot bebiskläder för att kunna fylla våra boxar framöver – och vi fick in en hel del! Dessutom kunde tio overaller och åkpåsar köpas in från andra försäljare under dagen – därefter gick pengarna vi fick in från bordshyra och fikaförsäljningen oavkortat till klubbens ”charitykossa”.

Bara fem dagar senare var det dags för höstens stora gästkväll för LC43 – en härlig tjejkväll med fullt fokus på charity och babyboxen. Vi åt smarriga smörgåstårtor, praliner i mängder, drack gott bubbel och utmanades i quiz – allt för välgörenhets skull! Vi hade även fint besök av två tjejer som jobbar på Västerviks BB, som berättade lite om hur vår babybox kan göra skillnad för familjer i behov. Trots att orden vi fick höra var hjärtknipande i vissa fall kändes det också otroligt bra att veta att vi förhoppningsvis kan göra skillnad för några nya individer – tillsammans!

Bara ett par veckor efter vår tjejkväll kom första samtalet från BB – en ny liten individ och hens mamma behövde en babybox. Trots att vi inte hunnit ses och packa boxarna tillsammans, löste klubben det med den exempelbox vi tagit fram inför våra events och bara några timmar senare levererades den utanför sjukhuset.

Vi har sedan dess använt en del av de 5 000 kronor vi fick in under våra charitytillställningar till inköp av bland annat salvor och blöjor inför vår första ”packträff” – ett möte där vi fick ihop 16 babyboxar. Det var helt enkelt så många overaller och åkpåsar vi hade! De första tio boxarna överlämnades dagen därpå till BB i Västervik, och flera nya små individer och deras mammor har nu fått med sig en box hem. Nu ska vi bara få tag på fler overaller och förbereda fler boxar, så att vi är redo när BB hör av sig igen!

LC43 Västervik 

LC4 Uddevallas maskot

LC4 Uddevallas maskot

Första gången jag blev inbjuden att deltaga i ett LC-möte hos LC4 Uddevalla våren 2002 var det med stor glädje. Under mötets gång visste jag inte vilken stor betydelse LC skulle komma få i mitt liv de kommande åren och fortfarande har efter 15,5 år.

Visserligen kunde jag inte bli fullvärdig medlem eftersom jag redan då passerat den magiska gränsen 40 år ett år tidigare. Dock tändes ett litet hopp när det började diskuteras att gränsen skulle höjas till 45 år. Till min stora sorg gick det dock inte igenom innan jag hann fylla 45 år.

Det kan ju tyckas vara skönt att bara kunna komma till de olika mötena och låta någon annan sköta allt runt omkring. För mig skulle tiden med LC fått ytterligare en dimension och det hade känts ännu bättre om jag fått möjligheten att deltaga officiellt i styrelsearbetet. Då hade även den här benämningen gäst inte förföljt mig. Ibland har det känts lite fel att bli kallad gäst när jag många terminer varit bland dem som haft högst närvaro och vid våra interna quiz gällande LC vunnit.

Under årens lopp har jag fått uppleva så otroligt mycket roligt ihop med alla underbara eLCor. Vi har haft många olika typer av möten och för att nämna ett som slår alla andra är när vi i slutet av maj 2017 åkte till Island. Där gjorde vi allt man skall göra som turist – bland annat badade vi i Blå Lagunen, red på Islandshästar och upplevde den fantastiska naturen. Vi träffade också LC4 från Reykjavik, ett mycket givande möte.

För att avsluta – till min stora belåtenhet är jag nu inte gäst längre utan har uppgraderats till LC4 Uddevallas maskot, vilket känns väldigt bra.

Kristina Hägneborn 
maskot, LC4 Uddevalla

Dra sig tillbaka  eller börja på nytt?

Dra sig tillbaka eller börja på nytt?

I slutet av verksamhetsåret 2013 visade det sig att hälften av LC69 Växjös 12 medlemmar skulle gå ur föreningen samtidigt. Utan förvarning damp det ner som en blöt filt över medlemmarna som skulle vara kvar. Det fanns två vägar att gå. Lägga ner klubben. Eller. Kavla upp armarna och börja jobba!

Som tur är valde klubbmedlemmarna det senare alternativet. De bestämde sig för att inom två år vara mellan 12–15 medlemmar igen. De bjöd in gäster och hade fullt fokus på uppgiften. Idag, en blomstrande klubb med högt engagemang. Från att stundtals varit en klubb som knappt åkte på DM är de idag representerade på DM, KOM, RM och många andra arrangemang inom LC.

Våren 2017 var klubben iväg på en resa till Polen. Det blev tre dagar fyllda med skratt, samtal, öl, spa och shopping. De minnena som skapades under resan kommer att följa med klubben och dess systrar under många år. Att resa tillsammans skapar förståelse för varandra, en djupare vänskap och så klart minnen för livet.

Medlemmarna i LC69 Växjö är alla tacksamma för att få möjligheten att ingå i LC:s nätverk och vara en del av något helt fantastiskt. Det är en förmån att varannan till var tredje vecka, inte vara mamma, maka, sambo, kollega utan bara vara sig själv och få prova mängder av aktiviteter och träffa många olika människor. Det berikar vårt liv.

Vi önskar LCS ett stort grattis på födelsedagen och vi är tacksamma att vi får vara en del av dig! Hurra!

LC69 Växjö

LC16 Falun på hemlig resa

LC16 Falun på hemlig resa

Tidigt fredag morgon lyste det i fler fönster än vanligt i Falun. Det var dags för LC16:s hemliga resa och 12 förväntansfulla ladies steg upp i ottan och gjorde sig redo för upphämtning. Efter ett par mil i bil hamnade vi till slut i Skavsta och inte förrän vid entrén till avgångshallen avslöjades vårt hemliga resmål – Gdansk. På tidigare möte hade vi fått gissa resmålet, men inte en enda av oss hade gissat rätt. Bra jobbat av rese-kommittén att hålla det hemligt hela vägen!

Väl i Polen blev det taxi från flygplatsen till vårt trevliga lägenhetshotell med rumsindelning sex och sex. En rolig del i att resa tillsammans är att bo tillsammans och i detta fall även att dela en 90 cm säng tillsammans!

Efter att väskorna burits upp gav vi oss ut i den oerhört vackra staden. Det var dags för lunch och efter en stunds diskuterande om var vi skulle sätta oss hamnade vi på en genuint polsk restaurang längs floden där servitören propsade på att vi skulle prova de polska rätterna på menyn. De modigaste av oss valde polska piroger, kotletter med surkål och kryddstarka korvar.

Efter lunchen i solen fick vi njuta av välgörande massage i grupper om tre. Medan tre låg och njöt på britsar satt vi övriga på vinbaren runt hörnet och njöt av bubblande drycker.

Hem till lägenheten igen för en liten uppiffning och fördrink innan middag på en närliggande restaurang med väldigt god mat. Vi njöt i fulla drag av både mat, dryck och härligt sällskap.

Lördagen började med frukost i lugn och ro och därefter kort möte. Solen sken och värmde gott genom fönstren och vi var ivriga att ge oss ut på stan och utforska Gdansk. Planen var en båttur längs floden, men övergick till en promenad längs kajkanten istället. Efter promenaden var vi lite törstiga och siktade in oss på takbaren på Hilton, men tyvärr fick vi vända vid hissen då vi var för tidigt ute. Vi undrade alla hur de tänkte där, för tidigt för bubbel!!?? Istället blev det den lokala pizzerian som gästades och överraskade med väldigt goda drinkar.

Med törsten släckt kunde vi ta ytterligare en promenad, denna gången till Polens bästa sushibar som vi blivit rekommenderade av vår fina Therese som fick stanna hemma denna gång då hon väntade en liten LC-bebis. Mat beställdes in och fyllde både bord och mage.

Efter maten var det fri tid och vi splittrade gruppen för ett par timmar. Några valde shopping, andra strosade i gamla stan och ett par av oss valde den kulturella vägen och besökte Solidaritetsmuséet. Jag tror att vi alla kan rekommendera vår respektive aktivitet då det var idel glada miner när vi möttes upp hemma i lägenheten på seneftermiddagen. Några fattigare än andra och några rikare på kunskap än andra!

Lördagskvällen var vikt åt gourmetmat på Prologue där vi först undrade om vi skulle resa oss och gå när rätt efter rätt som beställdes visade sig vara slut men där vi till sist alla njöt av fantastisk mat, väldigt välkomponerat och vällagat. Ett stopp på vägen hem på en takbar där vi serverades färgglada drinkar medans vi njöt av utsikten över floden och Gdansk centrum.

Söndag och dags för hemfärd, frukost gemensamt och sen gav vi oss ut på en sista promenad i stan där det inhandlades presenter och småprylar för våra sista zloty.

På flyget hem satt de flesta av oss med slutna ögon och väl i bilarna igen konstaterade vi att vi haft en väldigt trevlig resa som var oerhört välarrangerad av resekommittén.

LC16 Falun

Intercity i distrikt 6

Intercity i distrikt 6

I mitten av oktober anordnade LC149 Stockholm Birka ett intercitymöte för distrikt 6. 14 av distriktets 17 klubbar var representerade och cirka 100 eLCor, PM och gäster kom till Årsta folket hus.

Vi hade äran ha både vår fina distriktsordförande Ulrika och riksordförande Hille på plats. De berättade kort om vad som hänt och vad som var på gång i distriktet och i huvudstyrelsen.

Temat för kvällen var välmående och balans i livet. Vår syster Gisela höll 3-minuter om när hon förlorade balansen i livet och föll ner i ett svart hål. Hon berättade om sin väg tillbaka och att hon i dag lever ett liv som hon vill. En viktig och betydande pusselbit som bidragit var när hon fann LC och fick nio nya systrar. En berättelse som verkligen berörde och avslutades med en lång varm applåd.

Fredrik Gejrot kom från Hjärnfonden och berättade om deras arbete. Vårt charityprojekt kommer verkligen kunna bidra till deras arbete och forskningen av hjärnan. Kvällen inbringade 10 000 kronor till Hjärnfonden.

Jenny Eklund, Alla leder, ledde oss genom kvällen och gav oss tips, verktyg och insikter för att hitta balans i livet. Vi behöver ha tilltro till vår hjärna, den hjälper oss mer än vi tror. Med höstlöv demonstrerade hon de cirka 70 000 tankar far genom våra huvuden dagligen. Det går inte att göra allt och det kan vara svårt att se lösningar när man är mitt uppe i det. Ta ett steg tillbaka eller bara ”släpp” tanken så kommer oftast hjärnan på lösningen själv. Ungefär 2 miljoner intryck i varje ögonblick utsätts vi för så hjärnan arbetar ständigt med att sålla bland dessa. Ofta tror vi att vi kan ha fler bollar i luften än vi faktiskt klarar av. Bäst är att göra en sak i taget för det kostar mycket i effektivitet när vi avbryts och måste starta om. Hennes tips för kvällen var:

  • Kom ihåg att andas! Ta ett djupt andetag och mycket stress kan släppa.
  • Prioritera – våga säga ja men också nej.
  • Fundera på vad och hur du gör saker och hur du ”pratar med dig själv”.
  • Rör på dig – det frigör positiva hormoner och stärker hjärnan.
  • Avsätt tid för reflektion – ge dig själv möjlighet att pausa och hämta ny energi.

 

Var rädda om er själva och hoppas ni finner balans i livet.

LC149 Stockholm Birka
genom Anna Myhrén-Bäck

Ett halvt liv i LC

Ett halvt liv i LC

Hej Ulrica Magnusson Söderlund, LC57 Skellefteå! Hur kom du i kontakt med LC?
Jag kom i kontakt med LC första gången i Härnösand. Som trainee inom dåvarande Nordbanken flyttade jag runt i Norrland och hamnade drygt ett halvår i Härnösand. Jag var bara 23 år nyss fyllda den hösten 1995 och en som jag tyckte äldre kvinna på banken (PM), kom efter några veckor fram till mig och frågade om jag kände till Ladies Circle. Nej, det gjorde jag inte, men hon berättade om föreningen och tyckte att jag var en ”typisk” eLCa. Jag visste såklart inte hur en sån var men blev lite smickrad och tackade ja till att komma som gäst i Härnösandsklubben.

Jag hann inte bli invald i Härnösand men de skickade mig vänligt vidare som gäst till Kalix dit min kosa styrde sommaren 1996 och där gästade jag vidare den hösten. Samma visa här, de hann inte med inval så de skickade mig glatt vidare som gäst till Örnsköldsvik där jag fortsatte som gäst våren 1997 och äntligen… i en badtunna vid havet i samband med höstupptakten blev jag äntligen invald i gemenskapen!

Men mitt rundflyttande slutade inte här, sommaren 1998 flyttade jag till Piteå och blev då ”transa” för första gången. Piteåklubben blev sedan min hemmaklubb i 14 år! Klubben gick under den tiden från att vara mer av en syjunta till att bli en aktiv klubb som reste på DM, RM och KOM! Även fester för att samla in pengar till Charity blev något av vår specialitet! Hösten 20012 flyttade jag till Skellefteå och ”transade” igen och sedan 2013 varit medlem i denna klubb. Jag trivs fortfarande enormt bra och gruvar mig nu för att detta är mitt SISTA år!!

Har du något minne som är lite starkare än andra?
Jag minns särskilt mitt år som Distriktsordförande 02/03 som nog var det roligaste jag gjort inom LC. Det slutade med att jag flyttade ihop med dåvarande Riksordförande inom RT och det var kanske inte avsikten från början utan en konsekvens av att man träffar otroligt många trevliga människor i dessa klubbar. Och ibland säger det ju klick 😉

Vi är inte tillsammans idag men håller fortfarande kontakten och är goda vänner.

Man har ju möjlighet att lämna LC efter 10 år och ändå ha samma möjligheter som de som går för åldersstrecket. Vad har fått dig att stanna kvar?
Jag har stannat kvar i LC för att det för mig har varit en fantastisk möjlighet att få lära känna andra kvinnor i min egen ålder vart jag än bestämt mig för att bo. Ett naturligt sätt att få lära känna människor i den stad man flyttar till. Så viktigt när man flyttar runt som jag gjort.
Ett nätverk utanför jobbet och ev. relation. Ett andningshål i vardagen, ett tillfälle att skratta med andra tjejer tills tårarna rinner, en förening med ett stort hjärta som bryr sig om och engagerar sig. Att sen få möjligheten att lära sig om samhället vi lever i via alla studiebesök är enormt berikande.

Och sist men inte minst – alla dessa fantastiskt härliga kvinnor i den egna klubben och runt om i alla klubbar i vårt avlånga land – alla är mina vänner och en del har blivit mina vänner för resten av mitt liv!

Jag ångra inte en sekund att jag lagt 22 år i LC och jag hoppas få återkomma även som PM på många möten och fester framöver!

Många kramar till er alla mina hjärtan,
Ulrica Magnusson Söderlund
LC57 Skellefteå

Biokväll i höstmörkret

Biokväll i höstmörkret

När höstmörkret omsluter oss och man är sugen på seriöst höstmys har LC88 Gislaved under 3 år arrangerat en BIOKVÄLL för nära och kära. Vi hyr helt enkelt Gislaveds Biosalong och väljer själva film. Under kvällen vill vi inspirera och skapa en riktigt ”Feel Good-känsla” för alla förväntansfulla biobesökare. En kväll där man på hemmaplan kan njuta av sköna människor omkring sig, nätverka och dessutom utöka repertoaren av en, förhoppningsvis, helt ny empowerment-film. Samtidigt ökar vi på ett skönt och avslappnat sätt medveten om Ladies Circle. I år kunde dessutom berätta att Ladies Circle fyller 70 år! Det matchade vi med totalt 70(!) filmsugna kvinnor till biosalongen som alla var välkomna på mingel med bubbel och snacks innan filmen. Vi hade även uppskattat besök från våra närmaste LC-klubbar, vilket alltid är extra roligt!

Klubben håller filmen hemlig fram till biokvällen, så när vi i år presenterade filmen ”All about time” var det en överraskning för de flesta. Filmen är skriven och regiserad av brittiska Richard Curtis (skaparen av bland annat Nothing Hill, Love Actually, Fyra bröllop och en begravning). All about time är en varm och skön kärlekshistoria med inslag av tidsresor. Jag tror alla blev berörda, vi skrattade och grät och upplevde många andra känslor där i mellan. Vi förundrades över hur magiska livets alla små och stora ting är och vi hur mycket vi har att vara tacksamma över. Att fullt ut kunna njuta av nuet oavsett hur det ser ut, allt kryddat med mycket kärlek.

LC88 är glada att kunna skänka biokvällens överskott till Charity. Denna gånga valde vi Rosa Bandet och förstärkte det budskapet med rosa kläder, rosa bubbelglas och rosa bubbel, all in! Efter filmen och alla goa biogäster hade lämnat biosalongen, förflyttade vi i klubben oss till vår lokal för möte och pizza! I vanlig ordning mycket skratt och högt i tak, alla var mycket nöjda med Biokvällen. LC ger den där feel good-känslan som varar och växer sig större ju mer engagemang vi ger.

Anneli Eliasson
LC88 Gislaved

Drömmen om Italien som äntligen besannades!

Drömmen om Italien som äntligen besannades!

Vi i LC60 Östersund började vår resa till Italien i Milano med en fantastisk lunch följt av härlig shopping. På kvällen träffade vi Milanos LC10 och RT75 för ett möte. De hade bokat så vi anslöt först till ett hotell med takterrass för lite mingel och häng. Vi fortsatte senare till en klassisk Italiensk restaurang med typisk italiensk mat. Samtidigt som de över 10 förrätterna rullade in höll vi en presentationsrunda där vi alla berättade namn, yrke och hur länge vi hade varit med i LC/RT. Dessa 2 klubbar i Milano hade aldrig tidigare träffats och tyckte att det var fantastiskt att vi hade möjliggjort det för dem så att de kan bli starkare tillsammans och fortsätta mötas.

LC60s Teresia höll i 3-minuter om LC Sverige, vår egen klubb och framförallt vårt fantastiska riksmöte. Det blev alla supertaggade och det är verkligen inte omöjligt att vi får träffa på dem i Borlänge i vår.

Vid 23-tiden serverades varmrätten och vi skrattade gott åt våra olikheter med middagstider. De hade svårt att förstå hur man kunde äta middag redan vid 17–18-tiden, de undrade: gick vi och lade oss redan vid 21?

Det var otroligt givande för oss alla att utbyta likheter och olikheter inom LC/RT men även i vår vardag. Presenter och pins utbyttes och många skratt och allsånger på svenska och italienska. Flera efterrätter rullade in innan vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Alla var eniga om att detta var en fantastisk kväll och vi blev återigen påmind om detta härliga nätverk som RT och LC faktiskt är.

På lördagen begav vi oss till boende nummer 2. En vingård 1,5 timmar utanför Milano. Där relaxade vi, tog promenader och åkte på båtutflykt på Lago d’Iseo. Vi hittade mera shopping och avslutade med en vinprovning och guidad tur på den otroligt charmiga gård vi bodde på. Oförglömliga dagar med fina LC-systrar.

Detta var vårt första gemensamma klubbesök utomlands men definitivt inte vårt sista!

 

Res mer hälsar LC60 Östersund!

LC3 testar mountainbike

LC3 testar mountainbike

Det är en kväll i slutet av maj och LC3 skall testa mountainbike för första gången.

Dagens program är förlagt till Ånnaboda i Kilsbergen, ca 30 minuter från centrala Örebro. Konferensanläggningen Ånnaboda Storstenshöjden erbjuder hyra av mountainbikecyklar och i området finns 10 leder med allt från grön till svart nivå. Anläggningen stänger för kvällen klockan åtta men i cykelhyran ingår nyckel till cykelrummet så det är fritt fram att cykla så länge det är ljust- om man orkar.

På plats i Ånnaboda blir vi uppmötta av Katarina Rönnbacka Nybäck från Regionförbundet Örebro som skall ta sig an uppgiften att lära oss allt om mountainbike på en kväll;) Katarina har brunnit för mountainbikesporten i flera år och lett flera Leaderprojekt i länet med syfte att öka mängden leder samt locka fler till sporten. Hon drog igång Bergslagen cykling, ett sammarbete mellan Örebro läns fyra destinationer, kommuner och region Örebro län för att ha enhetligt skyltade och graderade leder i hela länet. På hemsidan finns all information om mountainbike i länet samlat på ett ställe. År 2011 var första leden klar och nu är Örebro störst i Sverige vad det gäller Mountainbike leder. Katarina är även med och arrangerar årligen återkommande mountainbikeläger för tjejer i Pershyttan. Lägren är väldigt populära och alla är välkomna- nybörjare som världsmästare.

Cyklarna har justerats enligt vår längd i förväg så att vi snabbt skall komma ut i spåret. Först får vi alla göra en säkerhetscheck på våra cyklar och kolla så att allt är som det ska och så bär det av till grusplanen intill för att träna på bromsteknik. Kul att se alla dessa tjejer köra fram på led och göra sprutsladdar på gruset;)

Efter att ha prövat både fram och bakbroms och fått teknik tips så ger vi oss ut på stig.

I Ånnabodas kuperade terräng får vi stegvis ta oss an längre och brantare backar och lära oss hantera stenar och rötter. Kvällen är fin och det är torrt i markerna så det är bra grepp på underlaget, vilket underlättar. Det krävs full koncentration för att våga släppa på i nerförsluten och ta tillräckligt med fart i uppförsbackarna. Tipset är TITTA INTE på den stora stenen, för då kan du ge dig på att du hamnar just på den!

Precis som Katarina säger så är den största fienden i vårt eget huvud, för det är när du bromsar för mycket som du inte kommer över hindren – utan trillar. Hon peppar oss längs leden och vi klarar kvällen utan värre vurpor och får beröm för vårt mod i backarna.

När vi är tillbaks uppe på anläggningen så prövar vi ett varv på teknikbanan där, här finns allt från gungbrädor, gupp, och diverse hinder. Lagom tills vi hunnit ta ett varv så kommer även regnet och trötta tjejer åker och parkerar cyklarna och beger sig ner mot Ånnaboda sjön för att ha möte i det fina glashuset nere på stranden. Marie dukar fram Italiensk buffé och maten får tysta mun en kort stund.

Efter en snabb presentationsrunda berättar Katarina om sin historia från hobbycyklist till tävlan och Leaderprojekt. Vi är många runt bordet som förstår att det är lätt att fastna för sporten. Just för att den kräver ens fulla koncentration så erbjuder den samtidigt mentalavkoppling från allt annat surr- ja och så bra träning förstås. Efteråt har vi ett kort möte och 3 minuter.

Vid pennan
Ida Lilja, sekreterare LC3 Örebro

Vara eller icke vara?

Vara eller icke vara?

Vad gör eLCor när de helt plötsligt står vid klippans brant och den enda känsla som finns i hjärtat är uppgivenhet?

De tar sig i kragen och hittar en väg tillbaka!

Detsamma gällde vår klubb våren 2014. Branten i det här läget illustrerade det faktum att klubben, utan förvarning, var nära utdöende. Några hade förvisso fallit för åldersstrecket, men de permitterade kom inte tillbaka och några valde att lämna helt. Kvar fanns tre eLCor som, efter att chocken lagt sig, fick avgöra klubbens framtid.

Då vår klubbs undermedvetna motto varit “Man kan inte få för mycket av Ladies Circle”, så var det inget svårt val. De tog sig i kragen, helt enkelt.

Nu gällde det för våra eLCor att ragga gäster och deras öron har aldrig varit så stora, för alltid är det någon som känner någon. De fick tips från våra systerklubbar i distriktet, våra PM-are tipsade om flera tjejer i den yngre generationen och det kunde bjudas in underbara tjejer från hela bygden. Många av gästerna gav själva tips på tjejer som skulle vilja veta mer vad LC är.

Det blev en succé! Vid årets slut kunde vi räkna in 9 medlemmar!!!  Det var helt klart ett hästjobb som gjordes, av grundtrion såklart, men också av hela nya klubben.

Men det är klart att det inte bara varit nedförsbacke hela vägen. Och det är en stor risk att låta en klubb växa så fort som vår gjorde. Därför lade vi i en lägre växel under de två följande åren för att skapa vår “nya” klubbs värdegrund och för att vi tillsammans skulle få växa oss starka.

Den stora frågan var en gång “Hur många ska vi vara?”. Vi har formulerat om den och frågar oss nu istället “Hur FÅ får vi inte bli?”.

Pi Öhrberg, ordförande 2017/2018.
LC49 Skara,
Stolt mottagare av utnämningen “Årets eLCa”

LC49 Skaras årsavslutning 2017. Med på bilden finns Distrikt 10s Sisterspokal, vandringspriset för Årets eLCa, partypapegojan Olga och vår egna maskot Tuva.

Nationaldagsfirande

Nationaldagsfirande

I år fyller vår förening Ladies Circle Sverige 70år. Första klubben chartrades 1947 i Kristianstad och idag är vi en av Sveriges största föreningar för kvinnor med närmare 150 klubbar från Ystad i söder till Haparanda i norr. Stiftelsen Sveriges Nationaldag delar årligen ut svenska flaggor och fanor till föreningar och företag. De är de…

LC70 Skövde på hemlig resa

LC70 Skövde på hemlig resa

En gång om året åker LC70 Skövde på Hemlig Resa, inget vet i förväg vart vi ska, vad vi ska göra eller vad som kommer ske. I år gjorde vi resan sista helgen i mars och vi var”100 %” – dvs. alla i klubben var me´! Resan startade med att Jenny Ann & Kirsi ställde…

Go Top