Archive For The “LC International” Category

Vad händer på ett LCI AGM?

Vad händer på ett LCI AGM?

Fredag morgon, lite trötta efter gårdagens invigningsfest kan vi ju inte sticka under stol med att vi var men nu var det dags att byta om från Pippi Långstrump till mer formella kläder och ett måste, huvudbonad! Efter en tidig frukost på vårt hotell begav vi oss mot möteslokalen. Det var en gigantisk konsertsal som heter Alsion som låg vackert nere vid vattnet intill centrum i Sønderborg.

Wow, nu börjar det bubbla runt oss igen av alla dessa härliga tjejer – närmare 875 st fantastiska eLCor. Det är en riktigt härlig stämning och humöret är på topp. Väl inne i byggnaden blev vi välkomnade och fick möteshandlingar (en ganska tjock bok). Vi gick in i den stora pampiga lokalen och hittade några lediga stolar att slå oss ner på.

Obligatoriskt är att LCI-presidenten öppnar mötet med att be en eLCa tända vänskapens ljus samt en tyst minut för systrar som inte längre är med oss. Sen är det igång; det blir nationalsånger, vi hälsar tidigare boardmedlemmar välkomna – det var en hel rad med coola damer.

Tangent och Agora (två olika föreningar man kan vara med i när man är PM) presenterade sig och lämnade över sina fina bidrag till vårt charityproject Little Big Help, 5 000 respektive 3 000 Euro. Totalt har vår fantastiska organisation fått ihop över 145 000 Euro till detta projekt! Man får gåshud, vilken organisation och här har vi äran att få vara med och göra skillnad.

Dagen till ära gästas vi även av två RT-herrar varav den ena killen och hans flickvän berättade som om deras charityproject Stuck On The Mountain; dom skall bygga en skola i Nepal. Hälften av intäkterna som kom in under denna dag gick till vårt internationella projekt. Pengarna fick dom in genom att vi antingen köpte deras pins för 100 kr eller satte en egen pin på en tröja och betalade 50 kr, plus att man fick en Ga-Jol så klart! Det hela resulterade i 805 Euro.

Därefter fick snällt alla män lämna lokalen – No men allowed under förhandlingarna. Mötet gick vidare och vi fick berättat för oss vilka regler som gäller och hur röstningen som görs av det olika delegaterna går till.

Tiden gick, mycket hände på scen. Man märkte hur det började röra sig lite här och var i lokalen. Lite rastlöshet, rumpor som började somna, koncentrationen började försvinna. Inte är man van att sitta stilla i timmar och lyssna, hur intressant det än är. Men det hade våra kära danskar tänkt på. In kommer en vacker kvinna med en keyboard och säger att nu skall vi sjunga. Jaha, det kan väl vara lite trevligt kanske tänkte vi. Vi började lite trevande och slutade i fulla halsar. Stämningen var på topp igen och jag tror att alla som var där sent kommer glömma Johnny has a head like a ping pong ball. Ping pong ping pong piiiiiiiiiiiiing pong 🙂

Vår organisation uppmuntrade alla till att resa så mycket som möjligt för att vidga sina vyer och träffa så många härliga systrar som möjlig. Därför går alltid en viss procent av våra medlemsavgifter till en resefond där alla eLCor kan söka bidrag till resor inom organisationen, till exempel att åka och träffa en klubb i ett annat land eller att delta i på ett LCI. Så missa inte chansen ut och res så mycket ni kan.

I fikapausen blev vi serverade kaffe, vatten, kakor (givetvis wienerbröd) och självklart en Ga-Jol till det, eller flera om man ville.

Så när förrådet var påfyllt var det dags för sista delen av detta möte. Nu var det dags att rösta fram bland annat kommande Vice President, kassör, weblady och vem som skall arrangera LCI 2020, samt kommande charityprojekt. Det var hela fyra kandidater i år till Vice President, spänningen var hög och segrare blev Kenza från Marocko. 2020 kommer LCI att hållas i Finland i Lahti, något som vi inte får missa. Men först ska vi självklart ta oss till Haugesund i Norge nästa år och sen till Rotterdam i Holland.

Botswana kandiderade och det nya charityprojektet blev ett projekt där man ska bygga ett hus där familjer till barn med cancer kan bo. Dom har ofta långt att åka då det endast finns ett sjukhus som utför dessa behandlingar på barn i hela landet. Vi kommer två år framöver vara med och dra in pengar för att finansiera detta hus.

Nu börjar mötet lida mot sitt slut och vi börjar bli lite stressade, vi måste skynda oss hem för nästa fest, fredagkvällens homeparty som sig bör. Tjohooooo!

 

Linda Addario och Jenny Ekelöf
LC121 Akka

Fem​ ​anledningar​ ​att​ ​åka​ ​på​ ​LCI

Fem​ ​anledningar​ ​att​ ​åka​ ​på​ ​LCI

Vi​ ​åkte​ ​två​ ​tjejer​ ​från​ ​LC​143​ ​Stockholm​ ​Svea​ ​till​ ​Sönderborg​ ​och​ ​2017​ ​års​ ​LCI-möte. Lotta​ ​hade​ ​varit​ ​på​ ​LCI​ ​i​ ​Akureyri​ ​för​ ​två​ ​år​ ​sedan​ ​och​ ​för​ ​Anna​ ​var​ ​det​ ​första​ ​gången. Förväntningarna​ ​var​ ​höga​ ​och​ ​glädjepirret​ ​i​ ​magen​ ​stort.​ ​Det​ ​finns​ ​såklart​ ​många anledningar​ ​att​ ​åka​ ​på​ ​ett​ ​LCI-möte,​ ​men​ ​vi​ ​tänkte​ ​här​ ​beskriva​ ​fem​ ​anledningar​ ​som vi​ ​tyckte​ ​var​ ​särskilt​ ​minnesvärda.

Efter​ ​lång​ ​väntan​ ​på​ ​transfer​ ​i​ ​Hamburg​ ​så​ ​kom​ ​vi​ ​väldigt​ ​sent​ ​till​ ​invigningen.​ ​Det gjorde​ ​inget,​ ​för​ ​man​ ​glömmer​ ​lätt​ ​en​ ​händelselös​ ​ditresa​ ​när​ ​870​ ​tjejer​ ​paraderar genom​ ​ett​ ​litet​ ​samhälle​ ​iklädda​ ​sitt​ ​lands​ ​dräkter​ ​och​ ​färger,​ ​glada​ ​och​ ​uppspelta.​ ​De bilderna​ ​etsar​ ​sig​ ​fast​ ​för​ ​alltid​ ​på​ ​näthinnan​ ​och​ ​man​ ​kan​ ​ju​ ​inte​ ​låta​ ​bli​ ​att​ ​undra​ ​vad Sönderborgsborna​ ​egentligen​ ​tänkte​ ​om​ ​den​ ​här​ ​tjej-invasionen.

Själva​ ​mötet​ ​var​ ​rätt​ ​långt,​ ​men​ ​bidrog​ ​till​ ​en​ ​stark​ ​“girl-power-känsla”.​ ​Det​ ​är​ ​helt fantastiskt​ ​vad​ ​vi​ ​som​ ​organisation​ ​uppnår​ ​tillsammans.

En​ ​annan​ ​höjdpunkt​ ​var​ ​fredagens​ ​home party.​ ​Att​ ​bli​ ​ihopparad​ ​med​ ​en​ ​massa​ ​tjejer från​ ​hela​ ​världen​ ​och​ ​utskjutsad​ ​hem​ ​till​ ​en​ ​dansk​ ​familj​ ​som​ ​öppnar​ ​sitt​ ​hem​ ​var väldigt​ ​roligt.​ ​Många​ ​samtal​ ​om​ ​LC​ ​i​ ​olika​ ​länder,​ ​livet​ ​i​ ​stort​ ​och​ ​kulturkrockar.​ ​På Lottas​ ​home party​ ​bjöd​ ​t.ex.​ ​värdinnan​ ​sin​ ​13-åriga​ ​dotter​ ​på​ ​shots​ ​och​ ​det​ ​startade​ ​en lång​ ​diskussion​ ​kring​ ​alkoholvanor​ ​och​ ​olika​ ​sätt​ ​att​ ​se​ ​på​ ​kulturella​ ​skillnader. Mycket​ ​spännande​ ​och​ ​lärorikt.

På​ ​lördagen​ ​hade​ ​vi​ ​lite​ ​tid​ ​att​ ​turista​ ​och​ ​upptäcka​ ​Sönderborg.​ ​Vi​ ​har​ ​båda​ ​varit​ ​i Danmark​ ​innan,​ ​men​ ​det​ ​var​ ​roligt​ ​att​ ​få​ ​åka​ ​till​ ​en​ ​mindre​ ​stad​ ​och​ ​att​ ​mötet​ ​inte automatiskt​ ​tog​ ​oss​ ​till​ ​huvudstaden.​ ​Överhuvudtaget​ ​med​ ​LC​ ​är​ ​det​ ​ju​ ​så​ ​att​ ​man ofta​ ​hamnar​ ​på​ ​ställen​ ​man​ ​kanske​ ​inte​ ​hade​ ​hamnat​ ​annars​ ​och​ ​det​ ​är​ ​spännande och​ ​vidgar​ ​vyerna.

Kort​ ​sagt​ ​kan​ ​vi​ ​konstatera​ ​att​ ​fest,​ ​skratt,​ ​god​ ​mat,​ ​en​ ​härlig​ ​galamiddag,​ ​mycket dans​ ​och​ ​musik,​ ​god​ ​öl,​ ​glädjen​ ​i​ ​att​ ​lära​ ​känna​ ​nya​ ​människor​ ​och​ ​nya​ ​kulturer​ ​samt att​ ​få​ ​uppleva​ ​den​ ​härliga​ ​LC-andan​ ​gör​ ​att​ ​vi​ ​gärna​ ​åker​ ​iväg​ ​igen​ ​på​ ​LCI.

 

​Ann-Charlotte​ ​Berggren​ ​och​ ​Anna​ ​Stålnacke​ ​Falck
​LC​​143​ ​Stockholm​ ​Svea

Det vi längtat och sett fram emot, Home Party!

Det vi längtat och sett fram emot, Home Party!

Nämen du skämtar, vi kollar igen med mr Google, avstånd Kastrup-Sönderborg. Å shit det kan inte vara sant, är verkligen Danmark så stort, vi ska ju nästan ner till Tyskland, på en helt annan ö!

Nåja men lite puls skadar ju inte, det förgyller bara vardagen och vi är ju sådana som gärna vill leva lite farligt. Goda råd är dyra, vi kör en mazarinfika på tåget, samtidigt som vi sminkar oss. Nu reser vi utan barn, make och har lätt packning, så ingenting är omöjligt, allt går att lösa!

Vi kom så småningom fram till vårt ”djurrika” vandrarhem efter att vi sett fantastiska danska vyer och brummat över långa broar. Efter ett trevligt Welcome Party, lång innehållsrik (matfattig) konferens så var det dags för det vi alla längtat och sett fram emot, Home Party! Alla förväntansfulla och casualklädda vackra eLCor från stora delar av världen samlades för 40 olika partyn med busstransfers och förfriskningar.

Jag tillhörde Home Party 35, wow, vilket gäng! Vi landade hemma hos Hanne och Per Thomsen som var föräldrar åt en eLCa i Sönderborg. Deras hem var typiskt danskt, snyggt, enkelt och avskalat inrett. Kanske inte likt ett svenskt pensionärspar. Detta var ett par som älskade att resa och njuta av livet, de var inbokat på en jorden runt om ett par månader, tuffast av allt var att redan kl 02 denna natt skulle de vidare till Hamburg för en mysig och avkopplande weekend i Stockholm.

Vi pratade hjortron, björnar och vargar. Vi pratade norska språket och danska, hur funkar förresten finska med estniska och ryska? De frågade en norrländska hur ”vår” nationalrätt crepes serveras. Har ingen aning, däremot äter vi palt! En norska berättade om vår svenska räksallad, samtliga tyckte att korv tillsammans med en majonnäsblandning och räkor var en mycket underlig blandning.

Alla delade vi med oss av våra klubbar och hur det fungerar hemma hos var och en. Hur lika vi har det och ändå så olika. Aicha Berdouzi, Frankrikes ”president” berättade om sin tid i LCI, hon var inte den enda presidenten i familjen Thomsens hem denna fina kväll. Nämen är det en Angela Merkel pose vi ser! Tysklands ”president” Sandra har anammat sin riktiga presidents rörelsemönster, så vackert!

Tack så fantastiskt för en underbar kväll!

Jill Parling
LC141 Hudiksvall

Att åka på LCI med (hela) klubben

Att åka på LCI med (hela) klubben

Dag 1

Det var ett gäng förväntansfulla ladies som åkte mot Landvetter ca 05:00 den 25 augusti. Förberedelserna hade pågått en längre tid med planering av boende, flyg, hatt och långklänning inför lördagens galamiddag. Efter incheckning så satte vi oss och åt en gemensam frukost. 07:00 fick vi boarda planet och 07:30 var det take off mot Hamburg. Kanske låter märkligt att flyga till Hamburg när vi skulle till södra Danmark, men vi hade bokat transfer via LCI från Hamburg till Sönderborg. Flygresan till Hamburg tog ca 1h.

Vi promenerade till vår transfer och blev avprickade av vår chaufför och efter ett litet missförstånd var vi äntligen på väg! Bussen hade egen toalett, wifi och sköna säten. Det åts snacks, mackor och till slut skulle vi äntligen öppna den efterlängtade flaskan med mousserade vin. Dock hade den nog fått sig en åktur från butiken till transferbussen för korken flög av med en oerhörd fart så både Ann och Mirja luktade surt vin resten av färden…

Vi blev avsläppta vid vårt boende som hette Sönderborg Danhostel City, lämnade av väskor och fräschade till oss. Sedan promenerade vi till Hotell Comwell där registreringen skulle vara, men väl där blev vi hänvisade till Alison konserthall där själva AGM-mötet hölls. Vi var med på mötet, åt en sen lunch och sedan fick vi registrera oss. Efter detta gick vi tillbaka till vårt boende, checkade in och fick våra rum. Sedan bytte vi om inför våra home parties. En buss hämtade oss runt 17:00 och körde oss till busstationen där det väntade ytterligare flera bussar för vidare färd mot respektive home party. Alla i LC98 var på olika home parties. Efter fint mottagande i respektive hem med god mat, dryck och samvaro med andra härliga eLCor från hela världen åkte allihopa vid 22-tiden åter mot Sönderborg centrum för efterfest på puben Buddy Holly. Vissa av oss hamnade på Penny Lane mitt emot där det var mer drag. En del kastade in handduken tidigt och en del andra var en aning mer uthålliga.

Dag 2

Sportiga Vickan sprang en runda på morgonen medan vi andra sov en aning längre. Gemensam frukost/brunch utomhus på ett mysigt café inne i centrum fick starta denna soliga lördag. Sedan strosade vi runt i butiker, Linnea, Ann och Vickan köpte skor och Mirja köpte stödstrumpor. Vi åt en god sen lunch där mackorna var nästan lika stora som ölen. Sedan promenerade vi tillbaka till vandrarhemmet och började göra oss i ordning inför galamiddagen som skulle gå av stapeln senare. Det fixades, sminkades, långklänning på och innan avfärd drack vi bubbel, Happy End och det fördelades ut färdknäppar.

Bussen hämtade runt 18:00. Väl framme på Skansen var det full aktivitet och ladies i många olika klänningar och kulörer. Fördrink intogs och vi minglade runt innan sittningen började. Under middagen var det bra underhållning, trevliga samtal med bordseLCorna, mer god dryck och dans. Festen höll säkert på framåt småtimmarna, men vi valde att lämna runt ett-tiden. Det blev efterfest på ”vår balkong” alltså ute på innergården med pizza, cola och en ljusslinga…

Dag 3

Mirja, Vickan och Linda gick en morgonpromenad. Vi andra vaknade lite senare till en strålade fin dag. Vi packade ihop våra väskor, checkade ut, placerade bagaget i bagagerummet då transfern åter till Hamburg Airport var bokad 15:30. Vi promenerade in till centrum för brunch. Denna gång åt vi på ett annat café som hade allt man kan tänka sig på ett buffébord en söndag. Vi satt länge och njöt i solen.

Efter brunchen tog vi en promenad utmed havet, på strandpromenaden och i hamnen. Vid 15 var vi åter på vandrarhemmet för att packa ihop oss och sedan åkte vi med transferbussen 15:30. Framme på flygplatsen fick vi vänta med att checka in, under tiden åt vi på McDonalds. Vid incheckningen visade det sig att flyget till Göteborg/Landvetter var försenat ca 2h. Innanför säkerhetskontrollen gick vi i taxfree-shoppen en stund och sedan parkerade vi oss på ett café fram till boarding. Väl på flyget somnade nog alla en stund, utom Vickan som inte kunde fälla sätet. På Landvetter skötte bagagehanteringen sitt och väskorna kom nästan direkt. Vi gick till våra respektive bilar för färd mot Borås. Då var det ett gäng trötta, men oerhört glada, lyckliga och energi boostade ladies som kramade om varandra och sa att detta måste vi göra om!

Genom att åka på LCI ihop har vi som grupp stärkts där vi har lärt oss mer om varandra som individer och hur vi fungerar ihop som ett team. Alla hjälps åt och ingen är utanför, alla får ge sina synpunkter och åsikter i gruppen. LC98 respekterar varandra och varandras olikheter.

Vi kan vara oss själva och att vi är trygga med varandra. Dessa tre dagar ihop har vi skrattat så mycket, haft oerhört roligt, pratat om viktiga ämnen, fått ännu större förståelse för varandra men också för andra människor.

Vi har fått intryck från andra eLCor världen över, vilket också gett oss input och idéer hur vi kan verka lokalt, samarbeta och utvecklas i vår klubb. Vi kom hem med ett gäng nya pins, men också stärkta med nya intryck och infallsvinklar.

LC98 Borås; Mirja Scott, Linda Svedensten, Linnea Hedin, Emilia Weijmer, Sandra Brüel Grönberg, Ann Jaldevik, Victoria Johansson (PM) och Christina Björsell

Vem är en eLCa?

Vem är en eLCa?

Det är torsdag kväll. Öppningsceremonin ska snart börja och salen fylls med tjejer från världens alla hörn. Jag ser danskor med stora flaggor över axlarna, indiskor klädda i den traditionella sarin, holländskor i träskor, belgiska smurfar, två Pippi Långstrump bland svenskornas blågula tröjor, amerikanska flaggan på ett par byxor, norska vikingar, Botswanas blåsvartvita halsdukar, Union Jack på både klänningar och skor, finska flaggan på kaninöron och hur många vackra folkdräkter som helst från olika länder. Och vart man än tittar viftas det med nationsflaggor.

Det är vad jag ser på utsidan. Vad jag inte ser är ålder, yrke, sexualitet, religion eller politisk åsikt. Men det spelar ingen roll. En eLCa kan vara 18, 30 eller 44 år. Hon kan vara läkare, sköterska eller arbetslös. Singel, gift eller skild. Hetero, bisexuell eller gay. Muslim, jude eller ateist. Höger, vänster eller någonstans däremellan.

Jag ser heller inte hur hon är som person. Men alla jag möter är glada. De är engagerade och de bryr sig. De är nyfikna och stolta över att tillhöra en så fantastisk organisation.

På AGM (Annual General Meeting ) i Sønderborg var vi 875 kvinnor från olika delar av världen. Var och en av dessa 875 kvinnor är eller har varit en eLCa. Så, vem är en eLCa?

Lisa Andersson
Redaktör 2017–19 och en stolt eLCa

Systrar i Danmark del 1

Systrar i Danmark del 1

”Hello! Jag har fått möjligheten att åka som LC Sveriges representant på Riksmötet i Danmark. Vill du hänga med?” Frågan fick jag av min storasyster tillika LC-syster Ingrid Sandberg, LC16 Falun och distriktsordförande i distrikt 9. Mitt svar? Jo men varför inte Danmark är ju trevligt!

2,5 månad senare sammanstrålade vi på Arlanda för vidare färd till Kastrup och därefter Aalborg. Väl framme blev vi upphämtade av Line och Maria från LC71 Hirtshals. Resan söderut till Skive, vilken bra start på helgen! En resa på ca 1,5 timmer och fylld med babbel, bubbel och skratt. Väl framme vid Hotel Strandtangen visade sig att vi hade fått ett helt hus för oss själva, precis vid vattnet. Det dröjde det inte lång tid innan det knackade på vår altandörr, en eLCa vid namn Trine som skulle till samma restaurang som oss på kvällen och sa att vi kunde ta sällskap. Bara på den korta stunden hade vi fått känslan för helgen; härliga, trevliga och genuint omtänksamma tjejer!

Till kvällens middag hade ordförande för Ladies Circle International, Gry Haugen, samlat oss internationella eLCor (från Sverige, Norge och Litauen) samt ett antal distriktsordförande vid samma bord. En härlig middag med många skratt och intressanta utbyten. Kvällen fortsatte sen på Zwei Grosse, som tog en till Alperna med trubadur, shot av Ga-Jol och dans på borden.

Dagen efter var det så dags för riksmötet, eller Landsmötet som det kallas på danska. Ett emotionellt möte på många plan som kantades av ett evigt poppande av champagnekorkar. Jag tog hatten på och till majoriteten vita kläder, så ena delen av klädtraditionen rött och vitt var uppfylld. Även till riksmötet hade Gry fixat plats till oss vid hennes bord, denna gång tillsammans Tangent och tidigare riksordförande. Den eLCan äldsta på plats var riksordförande på 70-talet och still going strong.

Själva mötet kickades igång av For Evigt med Volbeat, en låt som kom att spelas många gånger denna dag och som jag alltid kommer att förknippa med riksmötet i Skive framöver. Mötet öppnades och vi internationella gäster fick ställa oss upp och visa upp oss med en liten drottningvink. Jag måste erkänna att jag inför mötet varit lite fundersam hur mycket jag skulle hänga med, det var dock inga som helst problem.

Upplägget i sig var väldigt likt Ladies Circle Sveriges riksmöte med bland annat genomgång av ekonomi, presentation av välgörenhetsprojekt och val av plats för kommande riksmöte. Under själva mötet fick vi uppleva många olika känslor, från glädje, lycka och skratt när vi tillsammans med en trubadur sjöng om Ladies Circles värdeord och sex hjärtan till tårar som rann nedför min kind när en check på 313 507 DKK till det nationella välgörenhetsprojektet Din nødhjælp. Organisationen arbetar med att rädda barn i Nigeria som anklagas för att vara häxor samt arbetar för att motverka denna vidskeplighet.

I Danmark hålls riksmötet vartannat år side-by-side med Round Table. Nu i år var det enbart med Ladies Circle vilket möjliggjorde att Round Table Skive kunde hjälpa värdklubben genom att bland annat servera lunch samt att de kom in med skottkärror fyllda med bubbel (!). Framför allt sålde de dock lotter, med ett väl tilltaget prisbord med storvinster som armband från Georg Jensen och porslin från Royal Copenhagen i potten. Totalt drog lotteriet in 63 000 DKK vilket kommer delas mellan två lokala välgörenhetsprojekt.

Efter mötet var det dags för kvällens förrätt, bubbler & skaldyr på Resenlund, ett fantastiskt vackert hus med utsikt över Limfjorden. Från Resenlund gick sen bussarna till homepartyn. Röda mattan tog mig och Ingrid in till homeparty nummer 8 och en dansk designdröm hemma hos Charlotte och Asbjørn. Ett homeparty med härliga människor, god mat, gott om Ga-Jol och såklart en massa dans till mestadels For Evigt och Don’t Stop This Feeling som även är de danska eLCorna varmt om hjärtat. Dansen fortsatte senare när alla homepartys sammanstrålande på teatersalen i Skive.

Vad jag är glad att jag tog möjligheten att följa med till Skive. Jag fick uppleva en otroligt vackert liten stad som jag säkerligen aldrig skulle kommit till annars, jag fick min första internationella LC-upplevelse och framför allt – jag fick träffa en massa härliga eLCor som jag dessutom får förmånen att träffa igen i augusti. Fortsättning följer i Systrar i Danmark del 2 när resan går till LCI i Sønderborg!

Eva Andersson

Reserapport MTM Southern

Reserapport MTM Southern

MTM Southern Region i Rom gick i filmtema och helt i linje med detta började vi på torsdagen med en pre-tour till Cinecittá. Cinecittá är en filmstad byggd av Mussolini, som tidigt hade sett möjligheten att använda filmer till politisk propaganda. Vi gick en runda bland scenografierna av olika produktioner såsom Gangs of New York,…

MTM Nordic – Light up the dark!

MTM Nordic – Light up the dark!

I mörkaste januari möttes över 200 entusiastiska Elcor i Göteborg för att tillsammans Light up the dark! Teamet bakom arrangemanget slet in i det sista med att fixa namnlistorna, maten, drycken, musiken, lokaler och dekorationer. I månader har klubbarna i Göteborg träffats och planerat för ett bra möte och en fest som lyser upp i…

Nummerklubbsmöte

Nummerklubbsmöte

Torsdagen den 2 mars 2017 var dagen D då det skulle ske ett efterlängtat nummerklubbsmöte. Sverige och Danmark. LC94 Höllviken och LC94 Lyngby/Søllerød skulle mötas. Svenska Höllviken-klubben hade fått en formel inbjudan till Lyngby/Søllerøds födelsedagsfirande. På Göteborgs MTM tidigare i år hade våra svenska tjejer funnit de danska och börjat bolla idéer med att faktiskt…

MTM i Lichfield

MTM i Lichfield

Då var det dags för delar av LC 140 Båstad att bege sig ut på internationellt möte, närmare bestämt MTM för GB&I i Lichfield England. Resan började torsdag middag med tåg från Båstad till Kastrup och vidare flyg till Birmingham. Väl framme i Birmingham tog vi tåget till Lichfield. Fredag förmiddag ägnade vi oss åt…

LCI-dagen

History: The LCI-Day 11.2. was founded in 1995 by Past LC President Birgitta Opsahl from LC Norway with the purpose that all Circles should celebrate this day and think of their fellow Circlers in the whole world. The LCI-Day has for the past years in many countries been used for the official day for collection…

Galamiddagen på LCI

Galamiddagen på LCI

Vår resa började redan på distriksmötet (DM) i mars när vår klubb vann LCI lotten på 5000 kr i resebidrag. Även om Sydafrika befunnit sig på toppen av vår bucket list länge, var det vinsten av lotten, som fick tveksamheten kring att resa dit, att försvinna för gott. Nu skulle vi vart fall åka! Vem vill missa en chans som denna?

Vilka var vi då i klubben som valde att åka?
Cecilia Öhrn-Bonard, mångårig medlem i Ladies Circle Norge och numera medlem i Ladies Circle 86 Helsingborg sedan två år tillbaka, samt rookien Jonna Beide som varit eLCa i mindre än ett år.

Där och då på DM, kändes augusti väldigt långt borta, men snabbare än vi kunde ana var det dags att packa våra väskor. Väl framme i Kapstaden, hade vi den ena oslagbara dagen och upplevelsen efter den andra. Inga ord eller bilder kan någonsin förmedla det vi fått uppleva av kultur, mat, vin och inte minst alla möten med dessa fantastiska LC-tjejer från hela världen. Bland annat har vi fått smaka mängder av olika viner med ett gäng tjejer från Indien och Zambia. Vi var på stadstur med en lokal guide och njöt av den fantastiska utsikten från Table Mountain och Signal Hill. Vi besökte även berömda Bo Kaap med alla dess färgglada hus.1

Efter dessa härliga utflykter, startade det officiella LCI-programmet med öppningsparad, efterföljande fest och AGM (Annual General Meeting).
Vår LCI-upplevelse kulminerade med den stora galamiddagen på Century City Conference Centre på lördagen. Den stora pampiga lokalen för middagen var vackert utsmyckad med dekorerade runda bord 2 med Sydafrikas vackra nationalblomma Kungs Protean 3och stämningsfull belysning. Längst fram i lokalen fanns en stor scen med ett band som uppträdde under middagen, och som bidrog till att det glada sorlet bland deltagarna från hela världen steg högre och högre. I lokalen kunde även minnen med nya och gamla vänner från hela världen förevigas4 genom en s.k photo booth och attiraljer, den moderna upphottade versionen av gamla fotobås på Konsum.

Det bjöds på trerätters middag som åts mellan de många tacktalen till avgående presidenten Ruth och andra styrelsemedlemmar. Ruths pappa höll ett väldigt vackert tal och de afrikanska tjejerna överraskade Ruth med en dans vi alla fått besked om att öva på innan. Även den kommande presidenten Gry höll tal och man utbytte LCI president kedjan. Det råder ingen tvekan om att Ruth har gjort ett stort intryck på många med sin starka karisma, men 5även kommande presidenten Gry är en superhärlig dansk tjej som garanterat kommer göra ett fantastiskt jobb med sin charmiga personlighet.

När middagen var avslutad, var det dags för alla glada eLCor att få släppa loss på dansgolvet. Ett minnesvärt ögonblick var när serveringspersonalen tackades för kvällen genom att tas upp på scenen. Aldrig förr har vi sett en sådan rolig avtackning med servitriser och servitörer som rockade loss totalt ohämmat och tog alla på galamiddagen med storm.
Efter mycket dansande, var fötterna till slut ömma och det var med ett hjärta fyllt till bredden av tacksamhet och glädje, vi kröp ner i sängen med leenden på läpparna och oförglömliga minnen.

Vilka härliga människor vi träffat under dessa dagarna, vilket vackert land Sydafrika är, vilken skön stad Kapstaden är, vilken god mat vi ätit, som vi skrattat och sist men inte minst – vilken fantastisk gemenskap, glädje och kärlek som finns inom LC!6

Att resa nationellt är underbart men LCI förblir något alldeles extra. Har man möjlighet att resa – så våga göra det och ta chansen och få nya vänner från hela världen!

Att åka på LCI-möte har definitivt gett mersmak, vi ses väl nästa år i Danmark!

Cecilia Öhrn-Bonard och Jonna Beide,
LC 86 Helsingborg

Hur det är att åka så många från klubben på LCI

Hur det är att åka så många från klubben på LCI

Det kan vara första gången i världshistorien som LC63 Sundsvall deltar i ett LCI!
Den 19 augusti åkte 6 st glada och förväntansfulla Sundsvallstjejer, vilket är ungefär 60 % av klubben, till Sydafrika för att ta del av det globala LC. Innan LCI i Kapstaden hade vi bokat några nätter på en lodge i en nationalpark för att få uppleva an annan del av Sydafrika, något som för många av oss varit en dröm sedan länge.
Hur är det då att åka så många från samma klubb?

6 månader innan LCI bestämde sig den första av oss för att verkligen åka och på kommande möten pratades det mycket om resplaner mm. Det lät ju helt fantastiskt och en efter en hängde på, engagemanget inför resan var total. Vilken härlig känsla att få dela förväntningar, tankar och planering med så många från samma klubb. Redan innan avfärd hade vi mailat, träffats, laddat och testat alla Sydafrikanska viner som erbjöds i Sundsvalls restaurangvärld.

6 veckor innan avfärd kändes det som att vi varit på väg flera gånger i och med all avstämning och planering. Till och med en av servitörerna frågade om vi inte kommit iväg än!!! Vi svarade att vi säkert hinner med en träff till innan vi åker och att vi dessutom kommer att boka vår Afrikanska återträff på restaurangen.

12

Det finns nog få saker som engagerar tjejer mer än en messengertråd med tema “packning inför en drömresa”, en resa som kräver allt från täckjacka för safari i morgonkyla, parad i sverigestass och en galafest med finklänning. För 6 tjejer krävdes nära 6000 inlägg och vi hade nog med allt och lite till i vår packning, en packning som innan hemförd kompletterades med bland annat en torkad larv.

Vid avfärd var stämningen på topp och vi fick nästan 600 likes på vår ”standardbild från Arlanda” så det var nog fler än oss som tyckte att det äntligen var dags för avresa. Efter en mellanlandning på en ”6”-stjärnig safarilogde i Pilansbergs nationalpark anlände vi 6 000 foton senare i Kapstaden.
Vi lämnade lodgen som “the lucky charms” som fått se det mesta och dessutom tömt lodgens förråd på de 6 lådor bubbel som fanns att tillgå.

34I en stad som Kapstaden där det finns så mycket att både se och göra valde vi att göra olika saker utifrån olika intressen. Det var spännande att ta del av vår mångfald och val av aktiviteter utifrån våra olika personligheter. Under resans gång kunde vi också dela våra upplevelser och på så sätt lära oss ännu mer om Sydafrika och om varandra.

5Även om vi var ett förhållandevis stort resesällskap slogs vi av hur mäktigt det kändes att kliva in i den stora LC-gemenskapen i City hall i Kapstaden. Så många möten med så många kvinnor som gör samma sak i så många länder. En känsla av samhörighet är slående och säkert har många av dessa kvinnor suttit som vi och laddat inför LCI-mötet. Vilken ära att vara en del av en så fin organisation!

Sammanfattningsvis:
6 000 erfarenheter senare så delar vi 6 i klubben en unik ”once-in-a- lifetime-resa”.
De som inte åkte med kanske t.o.m. kan känna sig lite utanför då vi delar denna fantastiska upplevelse tillsammans?
6Vi får försöka se till att vi får till ett 100 % på något kommande LCI-möte framöver! Vår rekommendation till alla eLCor är att våga ta chansen och passa på att resa med LC, det ger så mycket tillbaka!

Sofia Sandén, Linda Lundqvist, Elin Östlund, Lisa Franke, Eva-Lisa Söderhäll, Kristina Tjernström, LC63 Sundsvall

Kapstaden – en kontrasternas stad

Kapstaden – en kontrasternas stad

kapstaden-vy1Efter fyra dagar på Safari lämnar vi smått euforiska Pilanesberg utanför Johannesburg där vi fått uppleva mer än vi någonsin förväntat oss. Förnöjsamt flyger vi mot Kapstaden. Från att ha tillbringat dagarna på dammiga vägar med sandig karg natur, riktigt nära vilda djur slås vi av den stora staden och det frodiga landskapet vi ser genom fönstren på flygplanet. Gröna fält, ett blått hav med skummande vågor mot vita stränder, klippiga berg och stadens siluett – så vackert!

kapstaden-vy2

Men utöver de slående scenerna känns Kapstaden väldigt bekant, som vilken storstad som helst i västvärlden. Vart tog Afrika vägen? Vi tar oss lätt genom flygplatsen och vidare med taxi till det fina hotellet som är beläget i ett av de högsta husen i city. Utsikten över staden, Taffelberget och havet ser vi även därifrån och bäst genom glasen i den utvändiga hissen.

kapstaden-vy4

När vi dagen efter vår ankomst besöker ett flertal kåkstäder blir de stora skillnaderna, främst mellan rik och fattig i Sydafrika mycket påtaglig. Till och med mellan olika kåkstäder är olikheterna tydliga; Mellan de svarta, färgade och asiatiska områdena. Det är svårt att ta in att en hel familj bor i ett plåtskjul helt utan moderna faciliteter på några kvadratmeter när vi samma morgon har lämnat våra spatiösa hotellrum.

district-six district-six2I samband med denna tur passerar vi det gröna området i District Six alldeles nedanför Taffelberget och vår guide tar oss till ett lokalt museum som berättar en del av Sydafrikas otäcka historia – detta hela bostadsområde, då bebott av svarta, revs 1966 till förmån för de vita, som dock än idag inte bebor särskilt stor del av det. Enligt en lag fick de svarta avstå sina hem.

skylt-white-personseuropeans-only

En annan lag under Apartheid, som ju gick ut på att segregera människor, var att alla svarta var tvungna att alltid bära med sig sina id-kort och deras rörelsefrihet var starkt begränsad. När vi någon dag senare fritt strosar omkring i Waterfront nere i hamnen, ett shoppingområde med många restauranger känner vi oss helt trygga. Vi har dock blivit rekommenderade att inte röra oss ute under kvällstid och tar oss då fram via taxi eller hotellets minibuss.

En som kämpade hårt mot Aphartheid och blev fängslad under 27 år var Nelson Mandela. Vi besöker Robben Island, ser de små fängelsecellerna inklusive hans och rummen där de torterades. Vi guidas av en före detta intern som med inlevelse berättar historien. Hans viktiga budskap tar vi med oss; Att förlåta, och förlåta igen. Den skrämmande insikten är att detta inte hänt för särskilt länge sedan och även att stora skillnader ännu finns.

Vårt besök i Sydafrika och Kapstaden lever upp till LCs målsättning; Vi har vidgat vår intressesfär, ökat vår förståelse för andra människors åsikter och levnadsvillkor, samt medverkat till internationell förståelse och vänskap.

Sara Cederqvist och Jannie Strömberg, LC81 Sundsvall

Fem anledningar att åka på ett LCI-möte – rapport från Kapstaden

Fem anledningar att åka på ett LCI-möte – rapport från Kapstaden

Vi fick äran att skriva vår reseberättelse om själva mötet, den egentliga huvudpunkten under en LCI-konferens. Med en direktimporterad flaska vitt från Stellenbosch och en jättekaka från hotellet i Kapstaden tog vi oss an denna delikata uppgift. Här kommer vår toppfemlista över varför man ska åka på ett LCI-möte.

1. Öva på nationalsånger
Mötet inleds väldigt pampigt med ett flertal nationalsånger. Man får höra värdlandets nationalsång samt LCI-ordförandens, föregående LCI-ordförandens och nästa års LCI-ordförandes hemlands nationalsång. Det innebar att vi i år fick höra Sydafrika, Botswana, Sydafrika igen och Danmark. Så nästa år har du möjlighet att öva på “Der er et yndigt land” då Danmark både är värdland för konferensen och hemland för LCI-ordförande Gry Haugen.

2. Effektiva omröstningar och långa presentationerlc48-lci-2016-bild-1
Efter inledande formalia som hör ett möte till, kom man så småningom in på själva beslutspunkterna. Ur ett deltagarperspektiv så är det ett väldigt fiffigt upplägg på omröstningarna då alla beslutspunkter har diskuterats grundligt under ett möte för alla delegater dagen innan. Omröstningarna går därför undan i rask takt. Delegaterna är RO och FRO, så Sverige representerades av Anne Aspenberg och Jenny Hultman. 

Detta innebär dock inte att mötet som helhet blir väldigt kort. Det är väldigt många punkter som ska gås igenom, det är många powerpointpresentationer över året som gått som ska visas och en rejäl kaffepaus måste också hinnas med förstås. Det gjorde att mötet detta år detta tog sex timmar, en timme mer än schemat utlovat.

3. Veta mer om det internationella välgörenhetsprojektet
Då det internationella välgörenhetsprojektet inte är så synligt i Sverige, om man själv inte aktivt letar upp information, är det väldigt intressant att få veta vad det innebär och vad som händer. Det aktuella välgörenhetsprojektet just nu är Little Big help och den danska klubben som driver projektet gav en presentation. Under året har vi tillsammans samlat in ca 50 000 euro till projektet. Det var härligt att se vilken glädje pengarna har gett utsatta flickor i Indien!

4. Hattinspirationlc48-lci-2016-bild-2
Även på internationell nivå är det obligatoriskt med hatt under mötet. Här är snyggaste hatten även en punkt på dagordningen. En, av presidenten utsedd, enväldig domare korar vinnaren. Det finns stora möjligheter till att få inspiration till nästa riksmöte. 

5. Sist men inte minst, LC på internationell nivå
Men det mest fantastiska och givande med mötet är att man får se och uppleva ytterligare en dimension inom LC. Man blir medveten om vilka det är som sitter i den internationella styrelsen och vilket arbete de lägger ner. Man blir även medveten om hur många LC-länder det finns, ca 40 stycken (beroende på hur man räknar), och hur många medlemmar vi är i vår härliga organisation, drygt 13 000. Av alla dessa medlemmar var det Sverige som hade flest deltagare på årets möte, vilket innebar att våra delegater fick motta Attendance Trophy. Det gör vi om nästa år, eller hur?

lc48-lci-2016-bild-3

LCI:s huvudstyrelse

lc48-lci-2016-bild-4

Nästa år hålls LCI i Sönderborg i Danmark och anmälan öppnar 26 september.

Anna Burholm och Louise Aspenberg, LC48 Stockholm Bromma

Go Top