Ett minne för livet- reseberättelse från en lycklig eLCa

Fantastiskt, otroligt och ett minne för livet. Det beskriver helgen när jag tillsammans med min klubbsyster Malin besökte distrikt 8 för deras distriktsmöte i Gällivare. Eftersom de olika klubbarna där uppe i norr har sådana enorma avstånd mellan varandra har man alltid distriktsmötena över en helg. Det var vi båda väldigt tacksamma för eftersom det var en bra bit även för oss.. Vi reste tillsammans med Alvin från RT11 Malmö hela vägen, vilket bjöd på en massa skratt och tokigheter. När vi var framme runt lunch på fredagen åkte vi till hotellet och åt en snabblunch. Jag, Malin och Alvin var sedan ute på äventyr hela eftermiddagen och var tillbaka vid hotellet vid halv fem.

Jag och Malin hade önskat att få home hosting hos någon av LC-tjejerna och Katrin från värdklubben LC45 öppnade upp sitt fantastiska hem för oss. Vi dundrade in vid kvart i fem på eftermiddagen och hälsade på Katrin som stod och förberedde inför home partyt som hon skulle anordna. Vi lämnade av sakerna i vårt egna rum som vi hade helgen till ära (riktig lyx!) innan vi började göra vid oss inför kvällens fest med tema ”tusen och en natt”. Redan kvart över sex skulle vi samlas på hotellet som endast låg fem minuters promenad från Katrin. Där blev vi upphämtade av våra värdar som öppnat upp sina hem för home party. Jag hamnade tillsammans med ett härligt gäng som gjorde kvällen helt fantastiskt. Även om jag varit vaken sedan fyra på natten märktes det knappt då vi pratade, skålade och skrattade hela kvällen. När klockan var elva var det dags att möta upp resten av alla glada människor på hotellet där kvällens fest väntade. Där samlades både shejker, magdansöser och tre långväga skåningar för att ha en härlig kväll tillsammans. Och vilken kväll!

På lördagen var vi uppe i tid för att hinna äta frukost och göra vid oss innan dagens möte började klockan 9.00. Mötet var väldigt intressant och effektivt och hölls av DO 8 Nina. I pausen bjöds det på glass, kaffe och kaka och under mötet skickades det runt en stor godisskål. Allt för att hålla energin på topp! Mötet bjöd på mycket skratt och applåder och var väldigt roligt. När mötet avslutades strax innan klockan 13 var det dags för lunch. Jag personligen fick inte ner mycket av lunchen då jag och Malin tillsammans med tre andra skulle ut på skotersafari. Jag har aldrig kört eller åkt skoter så det var med lite skräckblandad förtjusning det där. Väl utanför hotellet mötte vi upp tre andra som också skulle med. Vi alla fem klämde ihop oss och körde bort till dundret med fyra skotrar på släp bakom bilen. Väl där fick vi hjälmar och coola brillor innan det var dags att gränsla vrålåken. Jag fegade ur och började med att ”åka bakom” medan de andra körde varsin skoter. Och vilken känsla!  Jag skrattade så jag grät och fick nästan nypa mig i armen när vi stannade och blickade ut över det snötäckta landskapet.

Efter cirka en timmes ”åka bakom” kände jag att det var dags att prova själv. Med en puls i halsen likt den man hade första gången man körde bil själv, pressade jag på gasen på höger handtag och for iväg i all världens fart. ”Luta dig med skotern när du svänger” ekade i bakhuvudet och det gjorde jag. Men ingenting hände. Så efter att ha kört rakt fram och alla andra hade svängt höger insåg jag att jag nog får kämpa mig bort till de andra om jag inte vill bli kvar ensam. Men efter ett tag kände jag mig nöjd och ”åkte bakom” igen till förmån för Malin som såg helt världsvan ut när hon enkelt manövrerade den där illgröna saken. Mellan bytet hann vi till och med se en flock med renar som gick förbi. En härlig syn och något som jag verkligen hoppats att få se.

Efter cirka tre timmars körning var vi tillbaka vid bilarna och vi blev hemskjutsade för att hinna göra vid oss inför kvällens galamiddag. Och är det en sak jag har fått lära mig genom LC är att göra vid mig i rekordfart. På mindre än en timme hann både jag och Malin duscha, göra oss galafina OCH stå med ett glas bubbel i handen på hotellet. Det kallar jag rutinerat! På hotellet tog vi en skål hos Nina och hennes man Pontus innan vi gemensamt gick till restaurangen. När alla hade satt sig till bords enligt den utplacerade bordsplaceringen var det dags för middag. Under middagen var det även lottdragning och vilka priser! Ett bastuaggregat tillsammans med en motorsåg var några av de saker som låg i prispotten..

Efter middagen var det dags för kaffe och dessert innan musiken drog igång och det var dags för dans hela natten lång.

På söndag morgon vaknade vi vid niotiden och hade i samma veva fått ett meddelande att vi skulle få åka ut till Aitik, en av de två gruvorna. Snabbt som attan gjorde vi vid oss, åt frukost och packade. Strax innan lunch blev jag, Malin och Alvin upphämtade av Torbjörn för att bege oss till Aitik. Inte visste jag att jag var tillsammans med en sådan gruvfantast som Malin. Hon var i sitt esse och helt lyrisk över att se stora maskiner och allt som hör till. Vi fick titta på dessa enorma maskiner på nära håll och sedan körde vi ner i dagbrottet. Dagen till ära var det strålande solsken, inte ett moln på himlen och cirka -8 grader i luften. Det var helt fantastiskt! Vi avslutade med varsin burgare på ”Frasses” innan vi blev körda till den minimala flygplatsen och började vår resa hemåt.

Denna helgen var utan tvekan en av de häftigaste upplevelserna jag varit med om. Förutom att jag var längre norrut än jag tidigare varit (rekordet var tidigare Sälen..) fick jag möjligheten att träffa så fantastiska människor. Skoterkörningen var utan tvekan en av de häftigaste och roligaste upplevelserna jag varit med om. Jag är så otroligt tacksam att jag fått möjligheten att uppleva detta och det är tack vare Ladies Circle. Så från djupet av mitt hjärta, TACK!

Elin Landhager, LC5 Malmö