Eva Andersson en av tre generationer eLCor

Eva Andersson en av tre generationer eLCor

Eva Andersson

Hej Eva, det känns otroligt roligt att få vara Nyfiken på dig! Du är PM:are i LC138 Göteborg City, dina mamma var med i LC17 Linköping och din dotter blev invald i LC138 förra året. Med andra ord tre generationer eLCor! Hur har det blivit så tror du?

Varför mamma kom med vet jag inte men jag tror det var som RT hustru, men jag vet att hon hade väldigt roligt. Hon var bland annat på en av de första nordiska mötena som hölls. Jag vet att det var i Köpenhamn och vi fick danskt godis när hon kom hem. Att jag sedan fortsatte (och även drog in min man i RT) var ganska självklart, eftersom jag upplevt så mycket kul som RT/LC barn och också känt så mycket positivt från både min mamma och min pappa. Jag är övertygad om att jag har kunnat överföra detta på min dotter, då det var ganska naturligt för henne att vilja gå med. Bortsett från gemenskapen och även en djupare ”tjejanda”, så är det ett alldeles förträffligt nätverk.

Vilket år kom din mamma med i LC? Var det obligatoriskt då att make var medlem i RT?

Oj, det vet jag inte. Men ett av mina första minnen när det gäller LC/RT fester med barn, var en midsommar, då jag vet att min lillasyster var tre och då måste jag varit tio. Alltså var mamma eLCa 1964. Men  när hon kom med vet jag inte riktigt.

Pappa var med i RT och tror att man var tvungen att ha RT-man. När vi flyttade till Sundsvall var jag så stor (15 år) att jag var LC/RT-barnvakt när det var kalas. Bra pengar!

Du är numera PM:are – är du med i någon organiserad PM-klubb eller Tangent?

PM-klubben på utflykt då vi hyrt MC med chaufförer

VI har en organiserad/oorganiserad PM klubb. Vi var ett fåtal  av samma årgång som gick ur flera klubbar i Göteborg, så vi gjorde en PM-klubb av LC10 OCH LC138, som har väldigt trevligt med möten en gång i månaden (dock inte protokollförda) och sedan en massa traditionsenliga fester såsom Januarifest och Kräftskiva med respektive.

Tror du att LC har ändrats mycket som organisation sedan du var med? Jag tänker på engagemang, klubbanda osv.

Nej, jag tror inte det. Jag tror att grundandan är den samma. Lite förändras, men så gör ju livet och tiden med.

Vad har LC betytt för dig personligen?

Chartring av LC 138 på Societetshuset i Marstrand 1988

Massor! Jag hade förmånen att vara tidningsredaktör åren 1991- 1993 och var även med och startade upp KOM-mötena. När jag sen blev heders-eLCa kände jag, att jag nog hade kunnat betala tillbaka lite av allt vad LC givit mig.
Med risk för att låta tantig, så vill jag nog säga – tack för mina PM-tjejer. Nu när livet blir jobbigare med föräldrar och deras allahanda krämpor, så är det så underbart att ha dessa tjejer som känner en ut och innan, där man kan komma på ett möte och känna sig  bläää och bara få stöd och uppmuntran. Jag vet att det är så inom LC, men det är underbart att det fortsätter! Man får genuina vänner för livet!

Har du circlat mycket som eLCa, dvs åkt på många RM, DM och kanske även LCI-resor?

LCI Rimini 1993 – den svenska delegationen

Ja, det har jag och det är något av tjusningen med LC.  Mitt första riksmöte var Karlstad 1988 och sedan fortsatte det med Gislaved, Helsingborg, Uppsala, Göteborg, Umeå. Distriktsmöten har det givetvis varit och LCI-möten var Karlskrona, Schiedam (Holland), Saint-Émilion (Frankrike), Rimini (Italien), Manchester (UK), för att inte tala om 1995 då det var LCI mötet här i Göteborg. Jag var sekreterare i organisationskommittén. Glöm inte att vi slutade vid 40, så vi hann inte med så mycket som ni gör nu.

Har du något speciellt LC-minne du vill dela med dig av?

Vår klubb var alldeles ny-chartrad och vi hade fått som tips att ENGAGERA oss. Vi hörde talas om en återkommande fest i Falköping som lät jättekul, så vi ringde och anmälde oss. Den arrangerande klubben lät lite förvånad men vi var hjärtligt välkomna. När vi sedan varit där (med uppträdande och allt) insåg vi att det var ett distriktsarrangemang, fast inte i VÅRT distrikt 🙂
Och sedan har jag en till, som handlar om kulturkrock. Efter LCI-mötet i Karlskrona 1988 så kunde den indiska delegaten inte åka till Köpenhamn direkt, för hennes och hennes mans visum var bara ett transit visa. Alltså var hon tvungen att stanna i Sverige tills planet till Hyderabad gick och det var inte förrän ett par dagar senare. Jag erbjud henne att komma hem till oss. Alltså åkte vi hem till Göteborg. Efter att ha varit borta i 4 dagar kom jag hem, och samtidigt som vi pratade i köket, slängde jag på en tvättmaskin med barnens kläder. Hon tittade förundrat och bekymrat på mig. Jag  kände att något var fel och blev lite konfunderad. Då säger Padmini – Is your maid not going to be angry if you do her job? Välkommen till Sverige 1988! Nej jag har ingen maid och i morgon ska du få följa med på dagis. Vi har fortfarande kontakt med Padmini och hennes man Arvind.
Om jag får komma med ett till, inom nätverkandet, så behövde vi på mitt arbete få tag i 250 stycken snapsglas 1 cl samt 250 flaskor 4 cl Absolut Vodka. Hur gör man det? Jag ringde ordförande i Nybro och frågade, sedan ringde jag en tjej på taxfree shopen på Landvetter. Då kom mina kollegor och undrade vad det var för “kodord” jag hade när jag presenterade mig. “Hej, det är Eva från LC 138 i Göteborg…”

Din dotter Anna blev invald i LC138 Göteborg City förra året – har du några råd till henne inför hennes tid i LC?

Engagera dig, mingla, res, ta vara på tillfällena som ges. Du möter så mycket människor, som du aldrig hade kommit i kontakt med annars. Ha ett öppet sinne.

Stort tack Eva för att vi fick vara lite Nyfiken på dig! Vi hoppas att du alltid känner att du har en plats i vårt LC-hjärta.

Tack själv, det gör jag verkligen. En gång eLCa – alltid eLCA!

LCI Rimini 1993